Presenterna haglade
Jösses amalia!
Dessutom fick jag några saker till som jag inte fixar att fota själv
så jag återkommer. Dessutom återkommer jag med bilder på
dessa saker då jag placerat ut dem i hemmet.
Tack ska ni ha än en gång!
Kul eller töntigt?
Jag bestämde mig för att göra värsta egotrippen
i samband med min födelsedag.
Funderade på om gästerna skulle tycka det var kul eller töntigt, men
beslutade mig för att köra ändå.
Således fixades en liten "utställning" med Frida-saker genom åren:
Självporträtt samt Namnlek från 1992. Den "prydde" väggen i klassrummet
vill jag minnas. Undrar om de satt uppe hela terminen?
Samma motiv, fast från 9:an. Lite mer sammanbiten måhända...
Dock kan ju alla se att det där med att rita/måla aldrig varit min melodi!
Fotoalbum till ca år 2000. Måste ju stanna när man var som snyggast.
Dessutom "Boken om mig" författad i sexan samt min egen avbild i form
av en docka. Systerdottern fick för övrigt ta hem henne då kvällen var slut.
Hellre att "hon" används än ruttnar bort på vinden!
"The Best of" Fridasfunderingar sattes upp på garderoberna i hallen.
Förresten, kommer ni ihåg att jag letade efter min Uniqabox?
I den gömde sig dessa:
Min medaljsamling från min fotbolls-och-handbollkarriär.
Något jag faktiskt är stolt över!
Tänkte att jag till och med kanske skulle imponera på StorA.
Hans kommentar?
Men Mamma, har du också åkt skidor?
Bara för att pojken endast vunnit en medalj genom att springa skidrundan
så behöver kunde han väl ändå visa tillbördig tillbedjan åt den gedigna samlingen?
Är det för mycket att begära?
30 år
Jag fyller år idag!
30 år närmare bestämt.
Hurra för mig! :-)
Hade kalas igår för nära och kära.
Mycket trevligt!
Tesen "finns det hjärterum så finns det stjärterum"
anses härmed bevisad.
Jag bjuder på tårta virituellt. Varsågod!Frida
Dan före dan, men det är inte dopparedan
Jag fyller ju egentligen år på söndag, men kalas/partajet blir imorgon.
Har bland annat gjort sex tacopajer idag och väntar på att
storasyster ska komma så vi ska börja fixa och dona.
Säger därför adjö för denna gång.
Tac-o-hej!
Suger lite mindre?
Pratade med lillasyster idag.
Höll på med det där tråååååååååååååkiga.
Jag (beklagande): Det är tråååååååkigt att städa!
Lillasyster (osympatisk): Skärp dig nu Frida
Jag (lidande): Men det ääääär tråååååkigt att städa!
Lillasyster (suckande): Skärp dig nu Frida!
Jag (barnsligt): Men det är ju så trååååkigt!
Lillasyster (problemlösande): Skärp dig nu och var vuxen!
Det är ju bara att ta fram dammsugaren, sätta fast den på ryggen, och
sätta på musiken till Ghostbusters och köra på!
Jag: HAHAHAHAHAHAHA
Städningen blev inget roligare efter detta samtal, men
min dag blev då det!
För övrigt har jag just dammsugningen kvar.
*Nynnar*
If there's something strange in your neighborhood livingroom
Who u gonna call?
Ghostbusters A duster!
Potentiell städhit?
(Will soon be sweeping the charts)
Ååååååååååååååååååååååh
Det är tråkigt!
TRÅKIGT!
Förresten sa jag att det är tråkigt?
Att städa alltså?
Nå, om ni inte visste det så tycker jag det är tråkigt att städa.
Mycket tråkigt.
Och jobbigt.
Men mest tråkigt.
Jättetråkigt!
Till och med att skriva det här är roligt i jämförelse!
*suckar*
Jag får väl fortsätta ha tråkigt då.
Det vill säga städa.
Fast det är tråkigt.
Om ni inte visste det....
TRÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅKIGT!
Unik box?
Jag har varit uppe på vinden idag och letat som en tok!
Målet för mitt sökande var min "Uniqabox".
Maken visste inte var den kunde tänkas vara.
Andra svängen jag var uppe hittade jag så den tillslut.
Jag ber Maken komma och ta emot eftersom den inte
får vickas på grund av innehållet samt att jag skulle ha
ner lite till grejer.
Maken( frågande): Var är Unikaboxen då?
Jag( dumförklarande): Den är ju där.
Maken (dumförklarande): Men Frida det där är ju ingen Unikabox.
Jag (dumförklarande, trotsigt och pekande) Johooooo! Det står ju där!
Resten av världens unikabox (om google har rätt):
Tydligare bevis på att jag har rätt:
HA!
Nya, fina fönstret i köket
Nedan en påminnelse om hur det såg ut, med de gamla fönstren.
Före:
Efter:
Det nya fönster ger mycket mer ljus! 
Jag har fortfarande samma kappa, men funderar på nåt nytt.
Det får dock duga så länge....
För övrig spenderade jag gårdagskvällen på Nodo med mitt tjejgäng.
Mycket trevligt!
Däremot var jag ju fortfarande politiskt uppeldad efter dagen så
vi diskuterade mycket och länge politiska åsikter. Alltid givande att få höra
hur andra tänker. Det bästa?
Alla skulle rösta i alla fall.
Gör din röst hörd!
"jag bryr mig inte" den lokala tidningens nätundersökning på frågan
vem man tror vinner årets riksdagsval.
Hur kan man inte göra det?
Inte bry sig?
Har också hört människor som deklarerar att det inte ska rösta för
att inget alternativ "passar dem" eller "att de vill markera sitt missnöje".
Detta är i min bok ren idioti.
Har du läst på vad som sägs?
Förstått vad som sägs?
Sett på helheten?
Vilken grundsyn har du?
Inte bara sett din egen vardag utan dina medmänniskors?
Vad tycker du är det bästa för Sverige och dess befolkning?
Hittar du inget alternativ som passar dig helt, ta det som passar bättre.
Det är ju ingen hemlighet var min röst ligger.
Jag röstar på dem som inte felaktigt kallar försäkringar för bidrag.
Jag röstar på dem som hellre ser att människor aktiveras istället
för passiviseras.
Jag röstar för dem som inte straffar arbetslöshet och sjukdom
med sämre försäkringsersättningar och utslagning.
Jag röstar på dem som tror på människor och inte pengar.
Jag röstar på dem som vill göra det bättre för pensionärerna,
som just nu tvingas skatta bort för mycket av sin uppskjutna inkomst.
Jag röstar på dem som ämnar ge alla a-kassor samma avgift.
Du kanske inte håller med.
Du kanske inte tror på ett samhälle där vi bryr oss om varandra,
stöttar varandra och hjälps åt.
Men det gör jag.
För mig finns det därmed bara ett alternativ och min
röst faller på de rödgröna i allmänhet och
Socialdemokraterna i synnerhet.
Och säg inte till mig att du inte tänker rösta alls.
"Jag blir lite kär i dig idag"
Vi var och fikade på Kvartersbageriet i fredags, vår familj och storasysters.
Mitt i fika-och-surrstunden tittar Maken på mig
Maken (begrundande): Jag blir lite kär i dig idag
Jag (förvånad och rodnande): Va? Varför det?
Maken (med ett leende): För du har ju utsläppt hår.
Idag (söndag) lagade jag pannkaka för första gången på säkert
två år. Det har varit något av min paradrätt.
Han fick samma ljus i blicken idag.
Kanske det är receptet på att hålla kärleken vid liv?
Utsläppt hår och en pannkaka till middag då och då.
Undrar om jag kan skriva en relationtipsbok baserat på den tesen?
♥
Maken försöker för övrigt peppa mig i mitt matlagande.
Antar han vill jag ska laga mat oftare...
Maken (småhurtigt) Ja, jag har ju aldrig lagat pannkaka i mitt liv vet du.
Det kan bara du.
Jag (krasst): Nä det kanske du inte har, men det kan väl bero på att det
är matlagning för dummies.
Undrar om den boken redan finns annars kan jag nog skriva den.
Pappa kan få vara gästkock.
Känns som han kunde bidra med mycket.
En klassiker från svunnen tid bjuder jag på tillsist.
Pappa (med mjuk och försiktig röst till nyvaken storasyster):
Annaaaa! Du kan stiga upp nu.
Jag har fixat thévatten, det är bara att värma upp det!
Natti, natti!
♥
Frida
Lugn men trevlig helg
Systersonen sov över fredag till lördag, och på
lördagen kom resten av familjen på middag.
I slutändan hade pojkarna varit tillsammans i
över ett dygn, och de lekte hela tiden.
Inga kontroverser.
De är helt otroliga!
Så här pigga var de kvart i tio på kvällen till exempel!
Gick inte ens att fånga på bild...
På menyn stod löjromstoast till förrätt, oxfile med potatisgratäng till
huvudrätt och en äppelpaj till efterrätt.
Supergott!
Sällskapet var förövrig trevligast möjliga också.
LillA höll på att bli utlagd på Blocket i natt, men han är fortfarande kvar.
Jag fick sovmorgon och blev därmed en trevligare människa.
Sena eftermiddagen spenderade vår lilla familj på Nimbys värld och nu myser vi i soffan.
Min hosta håller sig envist fast, men annars börjar jag må rätt bra.
Veckan som kommer är en enda lång förberedelse inför bemärkelsedagen
nästa helg. Jag fyller som sagt 30 år.
Förut kändes det som att 30-åringarna var jättevuxna människor.
Ju närmare jag kommer desto mer inser jag att man nog blir
jättevuxen först när man är 40. Eller? :-)
Avslöjande Award!
Jag har fått två (!) styckan awards i veckan. Tack Madde och Nadia för detta!
Känner en lätt ågren över att komma på 7 intressanta saker om mig själv, men
jag kan väl berätta följande saker som kanske inte alla vet:
1.
Jag inser att jag kanske är den enda i hela Sverige som gör det, men
här kommer det. Jag hatar Loppmarknader (Loppis).
Bara tanken på dem ger mig rysningar.
Vet inte varför, men så är det.
2.
Bestämde mig för att bli socionom när jag gick i sjuan. Så blev det också.
3.
Jag älskar att sjunga, speciellt i kör. En gång i tiden ville jag desstuom bli
vokalissa i ett dansband. Har med åren förstått att jag kanske är lite bättre
på att sjunga än vad jag alltid trott. Självkänsla nu med andra ord.
4.
Om kroppen tillät det skulle jag börja om att spela fotboll på sekunden.
5.
Har på senare tid börjat fundera på om jag är roligare i skrift än i verkligheten.
6.
Har alltid varit dålig på matte. I nian fördrev jag och min kompis Karro tiden med
att sjunga "Hakuna Matata" på lektionerna. Provresultaten var skrala.
Matteläraren sa att jag enligt just resultaten på proven förtjänade en tvåa, men
hon skulle ge mig en trea för att jag "jobbade så bra på lektionerna". HA! HA! HA!
7.
Älskar mina barn, men skulle inte vilja ha fler barn ens om jag erbjöds miljoner.
Är inte gjord för att vara gravid bevisligen.
Har svarat tidigare på en liknande grej som finns här så då blir det ju i
alla fall 13 grejer, eller hur Nadia? ;-)
Ger awards till följande personer denna gång:
Maria, Anna, Cissi, Linda, Anna BoDA, M, Isa
♥
Frida
Uttänjda honor
Maken: Det finns honor och hanar. Ibland blir honorna uttöjda.
Då måste man knipa ihop dem med en tång och sedan föra allt in och ut
så kanske det blir kontakt.
Jag (nickar förstående och dör sen av skratt)
Nu tror ni vi pratar om nåt helt annat än vad vi gjorde.
Snuskisar!
(Vi pratade om att släpets el inte vill fungera som det ska, när
vi bromsar dör ljuset på ena sidan)
Fönsterbyte
Det har varit full rulle här idag.
Fönsterbyte på tre ställen i huset.
Bland annat gick ju ett fönster sönder när sista snön rasade från taket.
Den trasiga fönsterrutan och gamla fönstret
Jag fick bidra med att dra ut isolering aka "ludd" (not very kul) och
dammsuga då Maken sågade ur de gamla fönstrena.
På plussidan var att det åtminstonde inte kliade
Gamla fönstret borta
A (w)hole new world
Vi har tur i och med att vi fick hjälp av snälla hantlangare i form
av svågern och min far. Jag trivs i och för sig med att vi hjälps åt,
men lyfta fönster det orkar jag bara inte....
Ni får inte se efterbilder än- för det är inte klart med listning och
fodring och säkert nåt mer som jag glömt.
Däremot blev vi besvikna.
Ett fönster hade skador på sig. Limrester i "mellanfönstret" som därmed
inte går att ta bort, plus en karmskada med tillhörande fönsterskada.
Blir att ringa imorgon och reklamera.
Vi var dock tvugna att sätta in det då de gamla ramarna var kasserade....
Fönstret som var skadat var placerat i mitten på paketet
Däremot kan jag säga redan nu att huset blev ljusare när vi slapp
mittenkarmen i varje fönster. :-)
Vi firar papper idag!
Min förkylning håller sig envist fast, men
jag hoppas på att orka med en bio ikväll för att fira.
In the words of Lena Ph (enligt prästen): Kärleken är evig.
Vi kör med andra ord inte på Makens version...
Mörka kvällar blir upplysta
Plus att vi får användning för vår utebelysning från Clas Ohlson.
Konstaterar också att många lider av "börja- om- att- jobba- ångest"
så här i mitten av augusti. Själv har man ju skjutit upp den med minst ett år.
Känns väldig, väldigt bra!
Maken har för övrigt två veckor kvar vilket också det känns väldigt bra!
Nu-sängen.
Är fortfarande inte kry som ni vet.
Grön'ska de va!
kom förbi för två veckor sedan. Med sig hade denna "svärmor" gardiner
hon inte längre ville ha uppe.
De skulle passa här sa "svärmor" för att jag gillar ju svart, men
det var samtidigt lite färg vilket hon tyckte behövdes.
Snygga var de i alla fall.
Hängdes upp av sig själv gjorde de också. Typ.
Tror min positiva inställning till att lägga upp gardiner med häftapparat
och klamrar kan ha inverkat i att det hela förflöt på det sätt det gjorde.
Tack så mycket "svärmor"!
För er som bryr er om stackars lilla jag så kan jag meddela att febern
håller sig borta, men halsontet har gjort come-back istället.
Hetare än hetast
Då mår jag ju exakt lika dåligt som igår trots att febern är borta.
Lyckliga jag!
Bu hu hu hu
Blev sjuk i tisdagskväll, från en sekund till en annan.
Hade lite ont i halsen på morgonen, men tänkte att det kanske var
gråbon som börjat blomma.
Inte var det därför om jag säger så för sedan dess har jag haft feber,
snuva, halsont, hosta och får svårt att andas i omgångar.
Igår kväll fick jag asont i örat och käken,
det var borta imorse, men tillbaka nu.
Med andra ord är det SYND OM MIG!
Det är lite synd om familjen också.
Men mest mig.
För jag gnäller så mycket när jag är sjuk.
Är förmodligen för att jag är rödhårig...
Det är alltid extra synd om oss när vi är sjuka.
*nickar lite*
Presenttips
Därför passar jag på att komma med lite presenttips.
En favorit från Isa form står på listan (bilden kommer också därifrån)
Gillar även hennes " There's no place like home".
En plånbok, en ansiktsbehandling eller varför inte en
Skyddsängel från Heta hyttan. Det skulle jag inte heller neka till.
Ett Wiispel med Fit eller Sport skulle vara trevligt!
Mixer från Philips ( finns ett set på bla Coop i Luleå).
Mixer går att ta bort och använda för sig. Otroligt smart!
Det är allt jag kommer på för nu, men ni som känner mig vet
att jag ju blir glad för det mesta! :)
Småsaker är inte alltid små saker
Jag var så vansinnigt arg och ledsen på morgonen och
kunde konstatera att små saker kan vara viktiga.
Som datum till exempel.
Jag fyller snart år.
Maken hade bokat in att tävla i paintball samma helg.
Han kollar nämligen inte på datum säger han.
Om det varit en vanlig födelsedag så ok.
Jag fyller dock jämt och ska ha festligheter.
Det har jag berättat redan i fjol.
LillA ska döpas snart.
Inbjudningarna är fint ivägskickade (okej inte "fint", det blev sms).
Präst är "bokad" och lokal likaså.
Natten till igår uppdagas att jag lyckat boka in dopet då Maken arbetar.
Två sidor i min kalender visade sig vara boven.
De hade fastnat ihop så när jag fyllde i Makens schema blev det fel.
Extra irriterande är att felet skedde veckan innan själva dagen.
Det är nämligen inte likt mig att inte ha koll.
Tro't eller ej, men vissa tycker jag är något av ett kontrollfreak.
Förstår inte alls vad de menar... ;-)
Maken räddar förhoppningsvis det hela med dopet då han sökt ledigt.
I annat fall skulle det dröja månader (kändes det som) innan vi fick
ihop det och jag tror inte skruden kommer att passa då.
Dessutom meddelade han igår att han visst kommer att vara hemma
på födelsedagen med tillhörande festligheter.
Helt plötsligt blev dagen så himla bra!
Makens finaste present har han dessutom gett mig
-bara genom att vara här.
Håll nu tummarna för att han får ledigt på dopdagen också är ni snälla!
Min (snart) fyråring är bäst, Best i tell you!
Han har gjort det återigen.
Jag talar naturligtvis om den (ofrivilligt) roliga StorA.
Vi var på stan själva idag, han och jag.
Bland annat skulle vi på Shop Intim och handla en BH till mig.
StorA: Mamma, vem ska ha BHnen?
Jag: Vem tror du?
StorA: Du mamma!
Jag: Japp.
StorA: Men Maaaaamma, varför ska du ha en BH?
Jag: För att min gick sönder så jag behöver en ny.
StorA: Jaha. Gick den sönder för att du fick så stora bröst?
Pappas favoritbutik fick också en påhälsning.
Där gör han varianter på skvallerbyttabingbång låten.
Allt han gjorde var således med den melodislingan
StorA (glatt): Mamma är ett litet troll!
Jag (glatt): Nähä. Jag är ett stort troll
StorA: Mamma är en fisis!
Jag (påpekar): Vi pratar inte om sånt här.
Kan du inte sjunga nåt snällt
StorA: Mamma är en griiis!
Jag( hrmpf): Är det snällt det?
StorA (leende): Mamma är en koooo
Jag: Men det är ju inget snällt
StorA: Mamma är en sötis!
StorA: Mamma är snygg!
Jag=Nöjd
Hur var det nu?
Början i moll och finalen i dur?
Av barn får man veta sanningen, eller?
Ibland.
I måndags när jag gjorde mig i ordning för släktpartaj och således
stod i duschen kommer han in i badrummet.
StorA (glatt): Hej mamma! Vad gör du?
Jag (krasst): Vad tror du?
StorA (lika glatt som tidigare): Duschar
Jag: mmmm
StorA (frågande): Vill du vara i fred mamma?
Jag: Det skulle vara skönt.
Duschdraperiet viks åt sidan och en avklädd son kliver in.
Känns skönt att han lyssnar så bra.
Lite senare (fortfarande i duschen).
StorA: Mamma. Du har stor rumpa. Du ser ut som en elefant.
Jag (putar med underläppen): Nu blev jag lite ledsen.
StorA börjar leka.
Igår sa StorA dock att han älskar mig.
Varför?
För att jag är hans bästa vän sa han.
Det faktum att han sedan räknade upp alla han känner och diverse
leksaker som hans " bästa vän" kan vi väl glömma, okej?
Om att dansa och le
För första gången på åratal hade jag roligt på
stadens gatufestival " Pite dansar och ler".
Jag brukar ha roligt på förfesterna, men väl
på området brukar det bli rätt trist faktiskt.
I år var det heller inga artister som lockade.
Vi parkerade i Kärlekslandet när vi kom ut.
Snacka om Drag ( i dubbel bemärkelse).
Traditionsenligt bjöds det på Dragshow.
Tyvärr var artisterna bättre på rörelser än
att mima vilket stör en textjunkie som mig själv.
Dock spelades riktigt bra musik mellan uppträdandena
så jag dansade mig svettig.
Av ren princip vägrar jag också att gå på Bajamajjor.
Huuuuga!
Så jag knallade över till Pentryt, utestället som man
hänger på när man är arton, och är för gammal för
när man är nitton. Typ.
Således har jag inte varit där sen 1999.
Vakten hade vänligheten att kolla leg på alla före mig.
Mig tittade han på och sa "Välkommen".
Vet inte hur jag ska tolka det liksom.
Väl i toalettkön kommer det två tjejer efter mig.
Det var två gamla klass-och fotbollskamrater.
Snacka om att det blev en flash tillbaka till 90-talet.
Andra svängen jag och mitt sällskap var där så fick
jag inte heller visa leg.
Dessutom tog vi oss en Tequila.
Det är fortfarande inte gott kan jag konstatera...
Min egenhändigt blandade White Russian däremot var fin-fiiin!