Är riktigt, riktigt sliten.
Arbetade ju som bekant i vallokal hela gårdagen, och sedan tog rösträkning vid.
Det här med att förtidsrösta (som jag själv tycker är smidigt) ställde till problem.
I allafall när nära hälften av de valberättigade gjorde detta (som var fallet för
oss). Det finns nämlign bara en röstlängd att skriva in allt i, och då lokalen
likaså den var full från morgon till kväll så fick vi kämpa för att hinna med.
Missförstå mig inte, men det måste finnas ett smidigare sätt att fixa
hela förfarandet på detta, vår herrens år, 2010.


Nåja.Jag kom hem strax efter fyra imorse eftersom valdeltagandet
var högt, förtidsrösterna många, distriktet stans största och
rösträknarna för få till antalet.

Han precis somna, sen vaknade LillA och ville ha mat halv sex,
men sov sen en stund till.
Kvart över åtta studsade StorA in och vi skippade dagis idag,
då vi redan då var sena.

Svärmor var med barnen en stund på förmiddagen så jag har fått
sova nästan tre timmar. Känner mig ändå helt slut.


All respekt till de som utför monotona rörelser hela dagarna?
Hur orkar ni? Imponerande!

Min rygg och nacke är döda idag.

Ni som känner mig vet exakt hur mina känslor är
inför valutgången. Nu får vi leva i ett omänskligt
Sverige i åtminstonde fyra år till.

Undrar hur mycket som hinner säljas ut innan nästa val?

Sen hoppas jag ni som röstat på alliansen riktigt njuter av
era hundralappar i plånboken, och tackar de sjukskrivna, arbetslösa
och pensionärerna som så generöst avstår från en anständig ersättning
för er skull. Dessutom. Visst ser ni till att aldrig hamna i en situation
då ni blir varken arbetslös eller sjuk va?
Då räknas ni ju liksom inte.  Arbetslinjen all the way som ni vet.
För det vet ni väl?

Bra! Jag ville bara kolla så ni visste det.

Sen de segervissa vågmästarna som kommit in.
Vad ska man säga?

Jag gjorde i alla fall vad jag kunde; jag röstade på ett parti som
JAG tror på. Det räckte inte trots att det är Sveriges största parti.


Det värsta är att jag orkar inte ens vara arg.
Jag är bara tom.

Får hoppas innerligt att rösträknande inte tagit knäcken
på nacken och ryggen.

Det känns liksom som höjden av ironi.


Godnatt Sverige.