Vi kämpar på här hemma och hoppas på ljusare morgondag.
Men visst mår vi mycket bättre.
Det gäller bara att försöka övertala sig själv att mat är gott.
Konstigt hur en fyraåring hämtar sig snabbt jämfört med oss vuxna.
Jag är helt matt, och han studsar runt som en gummiboll.
Maken är så slut så han lät mig se "Stolthet och fördom" utan protest.
Ni kan då ana hur det egentligen är ställt med honom. ;-)
(det var 2005 års version, vilken jag inte gillade särskilt mycket)

LillA är fortfarande risig i magen, men mycket bättre än igår.

Allt som allt ser jag ljust på tisdagen.

Hoppas inte något drar ner rullgardinen bara.

♥
Frida