Ljudlöst firande
StorA med gnällig röst (närmare tio i går kväll):
Mamma! Du kan inte leva om så där! Ljudet väcker mig!
Jag kände mig oskyldigt anklagad.
För det var nämligen så att tidsmässigt någonstans en kvart efter kalaset
var slut, och innan den fantastiska fotbollsmatchen började igår,
hände nåt med min hals.
Jag kunde inte längre prata, så ont gjorde det.
För att inte tala om att svälja! Huga!
I alla fall såg jag EM-kvalmatchen mellan Sverige och Holland
utan att kunna säga ett knyst. Detta är något av ett trauma för
någon som faktiskt HAR jublat så högt att barnen blivit rädda.
När Sverige gjorde 1-0 målet gjorde jag
således en improviserad, jag tror vissa skulle kalla det för
spastiskt, dans. Det var dock inte det som "väckte" StorA, utan
när jag knöt näven i luften efter 2-2 och 3-2 målet.
Kanske har jag spelat så mycket X-boxbarnspel så
ljudeffekterna "Swosch" och "Pow" följer med?
Idag är jag dock hemma.
För jag kan inte prata.
Med risk för att låta fjortis, men det är SJUKT STÖRIGT att inte
kunna jobba på grund av detta... S.U.C.K.
Återstår att se om storasyster upprepar sig denna gång...
Det var en bra match igår! :) och krya på dig! KRAM
Vi väckte Neo också! :P
Maken och dotran klagade på mig...förstår inget alls ! Skrek/jublade väl inte mer än vanligt...hehe !
Men det ÄR jobbigt då man inte får skrika/jubla då det blir mål. Minns då VM-94 gick mitt i natten och familjen flög upp så fort det blev mål...trots att jag bara skrek/jublade liiite försiktigtoch nästan helt tyst...hehe !
Vi - jag och familjen - har lite olika definition på ljudet som kommer ur mig då Sverige gör mål...jag jublar och dom tycker jag skriker...hehe !
♥ ♥ ♥
KRAAAM EVA