Ens högsta önskan kan vara den mest oväntade...

Vad skulle du säga är din högsta önskan?
 
StorA avslöjade sin ikväll.
 
StorA(med en bekymmersrynka i sin vackra panna):
Jag har en högsta önskan!
 
Jag: Jaha!? Vad är det?
 
StorA (suckande): Den kommer aaaaldrig att slå in.
 
Jag: Du behöver inte säga vad det är om du inte vill.
 
StorA: Det är okej. Jag kan säga det...
(tar ett djupt andetag och säger med eftertryck)
Jag  önskar att det inte fanns några mattor i hela världen.
 
Jag (försöker kväva ett fniss): Varför det?
 
StorA (dröjer lite med svaret):För man kan liksom inte bygga lego på en
sån vet du. Det blir liksom för mjukt....
 
 
Jag erkänner härmed att detta är en arkivbild
Idag är ingen bra dag att fotografera på.
Det finns för mycket lego på golvet så jag klassar det hela som
"osäker arbetsmiljö"....
 

Lördagskväll

Gårdagen var riktigt tung, eftersom eftermiddagen innebar begravning
och minnesstund. Många tårar och en del skratt, precis som det ska vara.
 
Idag har varit en skön slappardag.
Maken är bortrest, men jag och grabbarna har varit oväntat sams
med tanke på att LillA är i en trotsperiod.
På eftermiddagen kom svärmor och var med oss, och sedan kom
även lillasyster på besök.
Hon och jag har sett "Skönheten och Odjuret" med småkillarna, och
sen bestämde vi lite spontant att hon ska sova över.
 
Dessutom har jag henne att tacka för bloggens nya design.
Göra bilder och sånt kan jag göra,men inte lägga in...
 
Tack syrran!
 
Nu ska vi fortsätta se Körslaget!
 
 
Syrran och StorA (i sin onepiece) kramas lite så här på lördagskvällen.
 
 
 

6 år!

 
Det är idag sex år sedan denna lille kille kom till världen!
StorA har verkligen blivit STOR!
 
Många av er får njuta av hans klokhet och roligheter här via bloggen.
Då ska ni veta att jag tyvärr inte kommer ihåg hälften av allt han säger!
 
 
Hipp hipp hurra säger jag till mig stora kille idag!
 
 ♥ ♥ ♥ ♥

När det inte riktigt passar...

Vi hade planerad brandövning på mitt jobb idag. När larmet ljöd befann jag mig på mitt rum och drog glatt fram väskan innehållandes den väst jag fått av en chef för någon vecka sen.

Sen konstaterade jag att han måste trott jag hade storlek 170 eller nåt för tajt var bara förnamnet. När jag dragit upp dragkedjan kändes det som jag lätt kunnat konkurrera med Dolly P herself!
Jag lät den således vara öppen.

Fina S som jobbar i informationen hade tydligen uppmärksammat min aningens tajta outfit så hon stod beredd med en mer passande väst när jag kom tillbaka.

Hon fick sedan ta kort på mig i den slimmade uppenbarelsen. In kommer då den chef som gett mig västen( i väskan) i första taget. Jag tackade så mycket för " komplimangen", och vi skrattade gott.
Han visst för övrigt inte att den fanns i flera storlekar, men det väljer jag att glömma bort i sammanhanget.

Och ja.
Eftersom jag är en generös och givmild människa ska ni få se mig i full skrud....


Söndagsblues (eller kanske söndagströtthet)

 
Jag har fått TVÅ utmärkelser av I love your blog!
Båda av Annika och Malin B!
Tusen tack säger jag till er!
Känns skönt att jag får vara precis som jag är, oavsett om jag är
glad, lycklig, nere eller arg.
 
Idag är jag mest trött!
StorA har sovit borta, men jag önskar att det varit LillA.
Den hemmavarande sonen vaknade nämligen halv sex....
Nog för att han slumrade hos mig i dubbelsängen, men någon
någon djupsömn blev det ju inte efter det.
 
Idag blir det att se på fotboll och baka.
StorA fyller hela sex år på tisdag. SEX ÅR!
 
Hoppas ni får en skön söndag!
 
 
 
 
 
 
 

Not so happy day

Jag och barnen har idag fått de sura rönnbären att verka söta som
socker i jämförelse. Det var som att dörren ut från skolan/förskolan
var en magisk port från go och glad, till gnällig och gnälligare.
Jag var helt matt innan vi ens hade kommit hem, och den turen tar väl ca 32 sekunder.
Sen fortsatte det på den inslagna vägen.
Ska inte komma in, ska inte vara ute, ska hoppa, ska inte hoppa,
LillA slog, StorA puttades, LillA skrek, StorA skrek.
De grät samtidigt.
De växelgrät.
De växlegnällde.
De samtidigtgnällde.
När femitelfte konfliken passerats toppades det hela med att
StorA gnällde över maten. Såklart hade de ätit precis det jag just lagat......
 
När Maken kom hem så var middagen avklarad. Barnen temporärt
aniiiiingens gladare, och hans Fru sur som ättika.
 
Nu då?
Ja, vi har just sett Bolibompa i harmoni (obs, ingen ironi),
och nu har jag nedräkning. Snart ska LillA läggas.
 
Idag längtar jag efter det.
Mycket!
 
 

Rummet vi är i till vardags

Hon som inte vill nämnas på bloggen (men vi kan kalla henne för "svärmor")
har varit här idag och färdigställt det hon påbörjade för några dagar sedan.
Själv har jag putsat alla fönster i huset (minus två små jobbiga rackare).
 
"Svärmor" har glatt konstaterat att det finns fler som önskar att de
hade henne i sitt liv efter att jag läst upp kommentarer på
förra inlägget. "Hon som inte får nämnas på bloggen" kanske helt öppet
kan nämnas på bloggen framledes. Vem vet?
 
Slutresultatet då?
 
Bara kolla in nedan.
 


Dunsen ni nyss hörde var inget jordskalv.
Det var från när jag svimmade i soffan.....
 
Ha en fin söndagskväll!
 
 

Två själar, en tanke

StorA och jag ser på Körslaget.
Anders Bagge visas i bild.

StorA: Är det där pappa?

Hehe
Hehehe
Hehehehehe


Sommarens projekt

Maken har gått på ordentligt i sommar.
Han har både bytt fönster OCH byggt en boda.
Den senare helt från grunden.
Själv gjorde jag entré när det var dags att måla bodan, men även
där fick han göra en insats då jag inte riktigt orkade fysiskt.
 
Jag måste säga att jag är lyckligt lottad som har en sån
kompetent Make! Utan honom skulle inte mycket bli gjort här hemma....
 
 

Artig sorti

 
Fotbollsäsongen för StorA är över för detta år.
Det återstår att se om han kommer vilja spela nästa år.
Han har glatt konstaterat att han nästan lärt sig stå på händer.
Detta har han(i princip) uteslutande övat på på fotbollsplan,
med fördel under pågående match.
 
I söndags var det avslutning med match mot föräldrarna.
Maken hade gett mig stränga order att inte deltaga.
Det brydde jag mig inte om.
Inga skador ådrogs så jag har klarat mig från upptäckt, och Maken
läser bara här när han är extremt uttråkad så jag räknar kallt
med att klara mig även efter att jag skrivt detta.
Efter matchen bjöds på burgare och vi hade det väldigt trevligt,
både spelare, ledare, föräldrar och syskon.
 
När det var dags att avrunda ber jag honom gå förbi sina två tränare
och tacka för säsongen.
 
StorA stegar fram med långa steg, räcker fram höger hand och tackar artigt för i år.
 
Jag vet inte vem som lärt honom detta, men jag är imponerad över den killen!
 
 

Let's agree to disagree

Hon som inte får nämnas på bloggen ( men vi kan kalla henne för "svärmor") är här och förbereder för de nya gardinerna.

För att göra det krävs gardintyg, nålar och en hjälpreda(LillA).

Jag har således tagit min tillflykt till soffan och det visade sig vara ett smart drag. Det är inte bara EN nål som tappats en gång. Vi snackar hela burken mer än en gång.

Jag sitter med ågren.

"Svärmor" kallat det glatt:"."Fridaterapi"....


Det känns som om...

...det är någonting jag borde ta tag senare idag.
 
Undrar vad det kan vara?
 

Nya tider

Det blev inget jobb för mig idag."Vanliga" nackvärken och de, tyvärr återigen
mer frekventa, magbekymrena satte stopp.
Jag träffade både sjukgymnast och läkare idag.
Det kändes bra.
Det känns som konturen av en plan finns.

En nyorientering måste ske efter att jag uppnått mitt stora mål senaste året.
Det mål jag uppfyllde(och mer därtill) när jag korsade mållinjen nere i
Stockholm förra helgen.

Har vilat idag och imorgon hoppas jag att allt återgår till vardag igen.
Vardag är ju faktiskt riktigt bra ibland.

Konstaterar att det verkligen är höst på riktigt hur nu det gick till.
StorA bad om handskar idag och jag kan inte klandra honom.
Imorgon börjar LillA om på Förskolan.
Undrar var jag lagt hans varma kläder?
 
 

Lite mer folk sa jag ju....

...och jag ljög inte.
Tjejmilen var på agendan.
Jag försökte posta detta i lördags, men tydligen gick det inte iväg.

Jag tillhörde dem som skulle gå.
Det var en stor grej för mig.
Så långt har jag inte gått på åratal.
Jag hoppades ta mig i mål.
Jag hoppades komma i mål på två timmar.

Jag tog mig i mål på 1.50.13 och är så sjukt stolt över mig själv!

Hela helgen var toppen, delvis pga bedriften, men mest pga sällskapet!