Den som ingen nyckel har...

Föreställ er detta.

Frun i huset jobbar, äldste sonen är på skolan.

Maken, tillika pappan i huset är hemma med tvååringen.

 

Han går ut i garaget för att ställa in en tom bensindunk i bilen eftersom

han planerar att fylla på den i samband med att  äldste sonen ska hämtas.

Med tanken på mannens minne kan det vara en bra idé.

 

Då han ska gå in i huset igen upptäcker han att tvååringen låst ytterdörren.

Extranyckel tänker ni? Men nej. Någon sådan har vi inte gömd.

 

Maken står då och skriker genom dörren åt lille sonen att han ska

komma till dörren för att släppa in sin pappa.

 

Det kan tilläggas att han står där ute i snöstormen barfota

i foppatofflor, Enligt uppgift hade han i alla fall kläder på sig.

Det är ju inte säkert med kalsongmannen om jag säger så.

 

Maken märker att LillA försöker öppna, men lyckas inte.

Han ropar åt sonen att hämta en pall.

Sonen är vid det här laget hysterisk och hittar ingen pall.

Maken instruerar hur han ska öppna, säkert väldigt lugnt

och pedagogiskt. Jäääättelugnt och pedagogiskt.

 

 LillA är ju ett begåvat barn så tillslut går det och

att låsa dörren är numera "Ajja bajja".

 

Och pallen han inte hittade?

Den stod precis bakom honom i hallen......

 

Han som har nyckeln till pappans hjärta. Eventuellt.

 

 

 

Jag är djupt imponerad av pappans lugn ii denna situation! Han är himla söt den där företagsamme unge herrn. =)
Minns när vi hade barnkalas för en massa år sedan "på loka" och en av gästerna låste in sig på toan och fick närapå panik då hon inte kom ut. Att instruera var inte det lättaste!

Det kanske är läge för ett gömställe utomhus ändå? ;) Farmor har det "säkraste" ställe som finns, nyckeln isatt på utsidan... =(