Datorn har kraschat idag och förutom det har jag feber och halsont.
Inne på tredje dagen så jag utgår ifrån att det vänder snart.

Ville bara ni skulle veta.

/Frida

Den 19:e juni, som i år infaller på självaste midsommarafton, är också
min och makens 10-årsdag som par.

För en vecka sedan drabbades jag av småpanik då jag insåg att det
är 10 år sedan som jag tog studenten. Det var ju nyss!

Däremot om jag sätter 10 år i relation till hur länge jag och mannen i mitt liv
varit tillsammans så känner jag bara lycka över alla minnen vi redan skapat,
och de minnen vi ska skapa i nutiden och framtiden.

Det bästa?

Förutom att jag älskar honom så är jag dessutom fortfarande kär.

Dagens överraskning: Jag somnade inte om när jag skjutsat sonen på dagis.
Dagens prestation: Inskickad jobbansökan på ett 50 % vikariat från hösten.
Dagens måste: Träna. Ska snart byta om och åka till gymmet.
Dagens roliga: Äta lunch med storasyster.
Dagens jobbiga: Sömnbrist. Sover sååååååå dåligt!
Dagens lyckopiller: Sonens nya smeknamn på mig; "mammis".
Dagens längtan: Värme, för idag fick vi ju i alla fall sol.

Still moving on
♥
Frida

Jag hämtar sonen och vi sitter i bilen

Jag: Vad har du och pappa gjort?
Sonen: Säger nåt ohörbart
Jag: Men vad har du och pappa gjort?
Sonen: Mumlar något ohörbart.
Jag: Jag hör inte vad du säger, vad har du och pappa gjort?
Sonen: Vi, jag pappa har köpt godis
Jag lättad över att äntligen förstå: Jaha!Har ni köpt godis.
Sonen himla med ögonen och säger: Jåååååå det har jag ju sagt TUSEN gånger redan


Åh nej.
Mina egna uttryck har kommit tillbaka för att hemsöka mig.

Det är tio år sedan jag tog studenten.
Faktiskt lite mer eftersom vi slutade den 4:e juni det året.

Det gör att jag helt plötsligt kände mig gammal.

Steg upp klockan åtta idag med en energisk son, som pratar hela tiden.
Då menar jag heeeeeeeeeeela tiden.
Sällan en bra kombination med en jättetrött mamma.

Maken har dock tagit alla morgnarna sedan flera månader
tillbaka pga mitt sömnbehov.
Av denna anledning fick han en välbehövlig sovmorgon idag.
När han steg upp tog jag min bästa ickemänskliga vän, MP3-spelaren
och gick på en halvtimmes promenad.
Igår var jag dessutom på gymet så veckans pass är gjort.

Känner mig rätt så nöjd!

Idag ska jag få ha lite kvalitétstid med min mor då vi ska kolla
på målarfärg och tapet för ev projekt. Jag längtar redan!
(Faktiskt mest efter att få vara med mamma en stund).


Jag hade tänkt lägga in lite bilder på några småprojekt jag sysslat med.
Problemet är bara att sladden till kameran är försvunnen och jag ids inte
leta just nu. Nåja.Det kommer fler dagar.

♥
Frida

Gastroskopi är tamef*n det värsta jag gjort.
Det positiva är att "allt såg bra ut".
Läkaren tror inte att de prover som togs kommer att visa nåt heller.

Jag lämnade blod-och-urinprov för någon vecka sedan.
Urinprovet visade att jag kan ha problem med njurarna.
Hon kommer skicka remiss till en annan specialist.
Hon trodde det kunde bero på pronaxenet som jag åt flera månader.
Å andra sidan har jag inte ätit det sedan i slutet av november.


Ska gå och vila-är helt slut.

♥
Frida

Sonen och morfar leker med lego och bilar på golvet varpå morfar säger med eftertryck;

Morfar är söt! 

Sonen avbryter leken, tittar på morfar, lägger huvudet på sned och säger;

Ja, det är du faktiskt.

*skrattar*

Jag då?

I'm still moving on.

Trevligt helg!
♥
Frida

Jag kan inte börja detta på annat sätt än att återigen tacka.
Detta med risk för att vara tjatig.
Det stöd jag får betyder otroligt mycket för mig.
Många gånger sitter jag här med tårar i ögonen av det ni ger mig.

TACK! TACK! TACK!





Sedan sista har jag tagit mig ut en sväng varje (nästan) varje dag.
Söndag hann jag inte med morsdagsfirande och fotboll, men jag var
ute och träffade folk så jag anser att det räknas också.

Mitt första steg var att i måndags köpa en  mp3-spelare
och en spikmatta följde med av bara farten (fast från en annan affär).

Jag har bara positiva låtar på min spellista.

I fredags fick jag frågan av min samtalskontakt vad det var som fick mig
att stiga upp och gå en promenad istället för att somna om.

Vet ni vad det var?

När väckarklockan ringde 07:10 så hade jag istället för obligatoriska
pip pip-signalen ställt in att radion skulle gå igång istället.

Just då spelades en låt som numera ligger först på min spellista.
Den startar jag mina promenader med.
För denna morgon lyssnade jag på den på ett helt nytt sätt.

MOVING ON
Dreaming, hoping
For another try
I've been looking, searching
Deeper down inside
And if I lose my way
I'll find another road
‘Cause I can make a change
On my own

I'm moving on
And I'm gonna get stronger now
And nothing will break me down
I will not give in to doubt
Those days are gone
I can be who I wanna be
And start living my life of me
I believe it finally
I'm moving on

Something, somewhere
That I long to find
I am learning slowly
One day at a time
That if I lose and fail
I'll be fine

I'm moving on
And I'm gonna get stronger now
And nothing will break me down
I will not give in to doubt
Those days are gone
I can be who I wanna be
And start living my life of me
I believe it finally
I'm moving on

To a brighter dawn
Gotta take the fight
I can make it right

I'm moving on
Nothing will break me down
I will not give in to doubt
Those days are gone
I can be who I wanna be
And start living my life of me
I believe it finally
I'm moving on
Yes, I'm moving on
I'm moving on



♥
Frida