Ladies night!
För första gången bevistade jag en Ladies Night föreställning.
En sak är säker.
De ljuger då inte!
Det är verkligen en show för oss kvinnor!
Så ni som inte har sett den än- gör det!
För en stund får man bara släppa alla måsten, återgå
till en bekymmersfri tillvaro, njuta av bra musik och
få lite ögongodis!
Det var så himla roligt!
Sen är jag lite trött i halsen idag.
Det blev kanske lite väl mycket skrikande.
Dock rätt skönt att få vara lite primal....
Grrrr!
För övrigt är jag fortfarande kär i Martin Stenmarck.
Så där på avstånd.
Bild lånad här
Fantastisk fantasi
Då han har en mamma som icket delar fascinationen så är han rätt
lämnad till sig själv. Kan konstatera att jag inte behövs heller.
Fantasi är inget han råder brist på om jag säger så.
Mormor (tack och lov) har en del bra pysselgrejer så
hon skickade med en del bra saker med dottersonen
när vi hade hälsat på.
Garnet, som var menat att bli hår till gubbar, blev
en gigantisk fälla istället.
Den fästes (till slut) vid min garderob och han ställde sig framför mig.
StorA ( lillgammal och tålmodig)
Mamma, vettu. När du ska hämta kläder då måste du ta bort snooorjet (snöret)
fösiktigt, öppna dörren och ta ut kläderna. Sen måste du försiiiktigt, försiiiktigt sätta tillbaka
snooorjet. Okej mamma?
Jag(road) :Tror du jag fixar det då?
StorA (eftertänksamt och förklarande): Mamma... Vettu.... När du ska hämta kläder får du väcka
mig först så tar jag bort fällan. Okej?
Pappan gav sig in i leken senare på kvällen och "fastnade i fällan".
Man skulle lätt kunna tro att StorA skulle bli glad för detta.
Glöm då inte att han är fyra år.
Han blev skitarg.
Och storgrät.
Pappa förstörde ju för det var ju tjuuuuvarna som skulle fastna.
Det tycker man Maken borde ha förstått.....
När fällan plockats ihop (dagen efter) fick jag njuta av "Sonic, rödluvan och vargen".
Mycket fin sagoteater.
Rödluvan och "Sonic"
Väldigt nyskapande var föreställningen också.
Tydligen var den farligaste i sagan "Kanelbullen" (läs: garntjorven efter fällan)
Den dödade nämligen alla....
"Kanelbullen"
Så kära vänner.
Aktar er för Kanelbullen i helgen :)
♥
/Frida
Läkarbesöksresultat
Jag tror inte att det står "hypokondriker" i journalen i alla fall.
Tog blodprov för att kolla upp mina allergier ordentligt.
Har ju alltid vägrat då jag ju är så förtjust i att bli stucket...*harklar mig*
Fick dock inbokat ny tid framledes. Har nämligen en sån där äcklig
knöl på benet. Säkert en fettknöl eller nåt.
Det ska bort (efter sisådär 10 år).
Dessutom kollade jag upp lite födelsemärken.
Fyra av dem ska också bort och sedan kollas upp.
Är nog ingen fara på taket, men det är skönt det
blir gjort då jag ändå funderat över dem ett långt tag.
Detta innebär att jag på en timme skulle föräras med hela tio sprutor.
Grattis till mig (och till Maken som kommer få sönderkramad hand)!
Kan dock skryta med att jag bara hyperventilerade idag
när blodprovet togs.
Jag är rätt stolt över mig själv minsann.*klappar mig själv på axeln*
Måste berätta om lite roliga grejer min StorA gjort, men nu är det
godnatt. Återkommer!
Kram,
Frida
Dagen D(ålig)
LillA sov bra och således även jag.
Jag och pojkarna var på öppna förskolan, lunchade
med fadern i familjen och hämtade vår
nya bil.
So far so good.
Men sen vette tusan vad som händer.
LillA blev helt omöjlig.
Gnällde och grät.
Hur länge som helst.
Ingenting funkade.
Maken skulle vara hemma kring fyra.
Halv fem skickade jag det, editerade, sms:et
"Var är du? Jag håller FAN på att bli galen".
Han kommer hem, hojtar nåt i dörren och försvinner ut.
Jag storgråter.
Går efter en stund till dörren och ber honom ta LillA.
Med en blick på mina tårfyllda kinder svarar han rätt:
"Självklart ska jag ta honom, jag kommer alldeles strax gumman"
Jag erbjuds också att fara hemifrån om jag vill.
Detta nappar jag på.
Således for jag och tränade OCH handlade.
Två ting som är tråkigare än tråkigast.
Men just då kändes det som att gå på partaj i jämförelse.
Denna dag började med sovmorgon till nio (?!) och
en tripp till Barnens hus för att inköpa bältesstol på extrapris.
Jag kom dit fem minuter efter öppnandet. Inte en stol kvar.
Turligt nog fanns en kölista på de stolar som ej kommit
som utlovat så det är ändå kirrat. Känns bra.
Om ni tycker jag surrar beror det på nervositet.
Jag ska nämligen till läkaren idag.
Har en massa småsaker jag ska ta upp så, men skräcken
är att besöket lär innehålla en del nålstick.
Det och så en att jag möjligen får diagnosen hypokondriker.
Nå.
Det är smällar man får ta.
Lev och må!
/Frida
Mor(r)ning
Har haft en sån där morgon då jag vaknat på fel sida.
Försökte lägga mig tidigt igår, men lyckades inte.
När jag väl blivit trött (vid tolvsnåret) vaknade
LillA. Han fick mat men somnade inte om förrän närmare
kvart över ett då han hade bajjat och blivit bytt.
Makens väckarklocka skrällde vid sju så jag var tvungen att
knuffa på honom då han, den lyxiga människan, sover
med öronproppar.
So far so god iaf.
Jag somnar om, bara för att väckas av en annan väckarklocka.
Maken och StorA sitter i soffan och leker med en klocka som
StorA fick efter sin moster. Den åkte tyvärr i golvet så den
tidvisaren fungerar inte, med larmsignalen fungerar uppenbarligen
utan problem.
Arg som ett bi (jag blev faktiskt det) stövlar jag upp och ifrågasätter
Makens intelligens. Svaret "Jag trodde inte det hördes till dig"
är en klar indikation på att han är under normalsnittet....
Hinner lägga mig ner i fem minuter innan LillA vaknar.
Han hade tyvärr bajjat igen så det var bara att stiga upp
för oss båda. I annat fall kanske jag lyckats få honom att somna om.
Här sitter jag nu.
Trött som en trött.
Maken ska jobba över och jag vet att dagen kommer bli lång.
Oh. The. Freakin'. Joy. *dunkar huvudet i bordet*
Matt
En sån där helg när jag vill göra mycket, men inte orkar.
Vill umgås, men inte träffa någon.
Är det någon som förstår hur jag menar?
Nåja.
Snart är i allafall helgen över och en ny vecka börjar.
♥
Frida
En sån där helg, eller?
fixa lite i LillA:s rum.
Det är nämligen oförskämt kalt där inne.
Vad vi gjort istället?
Ingenting.
Överhuvudtaget.
Nu är ju inte dagen över än, men med tanke på att Maken
har sovit sen elva (och jag till halv elva) så tror
jag det blir en sån där tråkigt innedag då jag känner mig
rastlös. Jag hatar sådana dagar....
Dessutom har jag huvudvärk och känner mig allmänt
småhängig. Undra om det där förkylningen som jag försökt
undvika är på väg?
Tur StorA bjuder på skratt i allafall.
Han ville se den där filmen med "Joddan" (Yoda).
Hihihi
Mångalen?
Jag borde verkligen sova nu.
Är verkligen riktigt trött, men kan inte komma till ro.
LillA beter sig underligt, sover rastlöst och gråter mycket.
Kanske håller han på att bli sjuk?
Sånt är svårt att veta dock så jag får se tiden an.
Tittade just ut genom fönstret och insåg att det är
fullmåne i natt.
För mig förklarar det mycket.
Jag har nämligen alltid svårt att somna, och sover
dåligt, när månen är full.
Är det någon som känner igen sig eller är
det bara jag som blir mångalen?
Frida
Märkesunge?
Därmed är ju nu LillA värsta modemonstret!
För övrigt har StorA växt typ 7 cm över sommaren.
Inte konstigt att alla kläder helt plötsligt var för korta.
Så idag var det ett stadsbesök inplanerat.
Vi hade dessutom så tur att det var "köp 3 betalar för 2"
på hela Lindex barnavdelning. Sweet!
Tänker dock inte visa några bilder.
För visst har det varit mycket kläder på sistonde?
Det kan ju bli en riktigt modeblogg vart det lider, och
då får jag ju så många läsare att det blir ohanterbart...
För att inte tala om så många kommentarer att jag inte
har tid att svara. Det kan ju bli kanske tio om jag har
riktig otur... ;-)
Lev och må- behåll mössan på!
Nåt som växer i alla fall
Av en av gästerna, vi kan kalla henne "Svärmor", fick
han kalsonger.
Hon som inte vill nämnas på bloggen hävdar att det är palmer.
Jag är väl yrkesskadad och ser nåt helt annat.
Vad ser du?
Åh så roooooligt....
vrida om startnyckeln i bilen och inse att den inte startar.
Det är extremt roligt att försöka öppna bagageluckan för att ta
ut barnvagnen för att upptäcka att luckan helt sonika gått
i baklås pga att bilbatteriet laddat ur.
Att bära LillA hela vägen kändes inte så kul.
Så vad göra?
Prata med en snäll granne som vaktade den sovande LillA såklart!
Braiga grannar är, tjaaaa, bra! :)
Dessutom vill jag ju såklart påpeka att jag under hela
tiden i garaget visslade glada melodier och
gjorde ett och annat hoppsasasteg.
För att inte tala om hur positiv och kärleksfull
jag lät när jag pratade med Maken i telefonen.
Fast det förstod ni väl redan?
Horoskopet för närmaste tiden
Jag hittade nämligen detta opublicerade inlägg
som jag inte ens mindes att jag gjort förrän jag såg det.
Det är skrivet den 21 april, alltså på kvällen någon timme innan
jag fick åka ambulans till sjukhuset.
På morgonen dagen efter plockades ju alltså LillA ut.
Mindes att jag tyckte det var hånfullt vid den tiden.
Jag var ju liksom så himla aktiv just då. NOT!
Horoskopet för perioden 22/4-5/5 i Amelia lyder som följer (för er som ser dåligt)
Varva ner!
Stjärnorna skvallrar om att det här är ingen
bra tid för fysiska och metala ansträngningar.
Din energi dalar och det är dags att köpa hem
bra böcker eller filmer och mysa ner dig i soffan.
Fokusera på: Avkoppling
Lyckokastet: Ett bestämt nej
Bäst vibrationer: På hemmaplan
Periodens puls: 2/5
Are u freaking kidding me.
Det förstör ju helt mina utsvävande planer för hela perioden ju.....
Ironi at it's finest!
♥
Frida
De sista ljuva åren?
En kvittrande moder svarade.
De hade tagit fram gitarren och satt och sjöng.
Tydligen hade de just gjort om gamla dängan
"De sista ljuva åren" till en blues.
Jag vet inte om jag borde vara orolig.
Dessutom lyckandes jag med konststycket att
göra mig själv arvlös idag.
Jag ringde dem (läs: föräldrarna) igen idag strax efter tio och väckte dem.
Det var helt okej.
Jag ställde dock den retoriska frågan om inte gamla
människor borde vara vaken tidigt.
Det var inte lika populärt tydligen.... ;-)
Komplett galet
och frågade om de fick hälsa på, vilket de självklart skulle få.
Vi var hemkomna från dagens dagisvända och tog det lugnt.
Att få besökt gjorde att StorA blev jätteglad, och han försvann i sitt rum.
Ropandes frågade han när det skulle komma.
Som svar fick han att det skulle komma efter lunchen.
Då uppenbara sig StorA igen.
Utan kläder.
Alltså enbart iförd kalsonger.
Men du, säger jag, din kompis kommer snart, då
kan du inte vara i kallingar jö!
StorA storskrattar och springer in i sitt rum.
Avklädningsgenen har han efter sin far.
Maken går jämt i kallingar.
Han öppnade dörren i kallingar när postiljonen
ringde på. Denne tittar upp på Kalsongmannen
och utbrister : Jag tror jag har varit här förut...
Åter till gårdagen dock.
Till lunch åt det åter påklädda StorA och jag potatis och
kotletter till lunch.
Trodde jag.
Enligt honom åt vi potatis och kompletter.
Detta säger han med stor övertygelse.
Försök hålla er för skratt när ni hör honom säga det.
I dare you!
Det lilla extra
Jag har fått en award av min kära mamma!
Tack så mycket, det var väldigt snällt av dig.
När man fått denna utmärkelsen ska man berätta om
tre saker som ligger en varmt om hjärtat.
Familj och vänner känns så självklara så jag väljer
att lyfta fram tre andra saker.
♥Bloggen♥
När jag var yngre försökte jag skriva dagbok.
Det gick aldrig.
Orsaken var att det kändes som att jag skrev för andra.
Dagböcker ska ju liksom vara hemliga.
Så är det ju inte med bloggen.
Dock kan jag inte säga att jag skriver för andra.
För då hade jag lagt ner för länge sedan.
Feedbacken man får är ju inte så där överväldigande.
Det kan låta konstigt, men jag får utlopp för min kreativa sida
genom att skriva. Dessutom har jag över åren upptäckt att jag
faktiskt är rätt bra på att formulera saker och fånga ögonblick.
Jag kan liksom blir lite stolt över mig själv på något sätt.
Det lilla i vardagen, det stora i ögonblicken i min lilla vrå
av världen får jag ner på pränt och det finns kvar förevigt.
Känns skönt på något sätt.
♥Sång♥
En ständig källa till glädje. Det känns som jag
blommar ut när jag får stå där bland härliga
människor, sjunga och "skaka rumpa".
Jag glömmer bort allting annat och går upp i nuet.
Får se om jag tar tag i det ordentligt någon gång.
Har länge känt att jag skulle behöva, och framförallt,
vilja bli en bättre sångerska, och funderar således på
att ta sånglektioner. Det blir dock inte inom överskådlig
framtid misstänker jag.
♥Träd♥
Jag är ingen skogsmulle som vill göra utflykter.
Däremot hittar jag i "min" skog ett lugn som ger
mig tid till eftertanke. Träd har således också fått
ett viktigt symboliskt värde hos mig. Det påminner
mig om inre styrka och vikten av att med viljans kraft
kunna stå stadigt på marken fastän det blåser
snålt, både inom mig och runt omkring.
♥ ♥ ♥
Meningen är att jag ska skicka vidare till fem personer.
Jag tycker det är för svårt.
Istället tackar jag er som låter mig få en liten bit av er vardag
och ger er härmed denna award, allihopa.
♥
Frida
I'm not diggin' it!
kommer härmed med en spådom.
Alliansen kommer att fortsätta driva sin arbetslinje fullt ut.
Som ett sista led i detta kommer rätten att gå i pension att avskaffas.
Din sista arbetsuppgift blir således att gräva din egen grav.
Bild från googlesök/clipart
Mode kommer och går, men funktionen den består
Bara så ni vet.
Pannband är inte omoderna.
De har aldrig varit snygga, men de håller i alla fall stilen.
Dessutom är de praktiska och perfekta höstdagar då
det är lite småkallt, men man skulle svettas ihjäl i mössa.
Jag vet.
En bild på mig.
Jag måste ha blivit galen.
Det kanske var stormen med tillhörande snöflingor igår kväll som
puttade mig över kanten.
Vem i hela världen kan man lita på?
Där träffade vi fina Eva och Cissi plus hennes lilleman.
Mycket trevligt!
På hemväg stannar jag vid affären och ber StorA göra mig
tjänsten att sitta kvar i bilen och hålla lillebror sällskap
eftersom han nästan somnat.
Mutan blir att få lyssna på Sensuella Isabella
som är något av en favorit för min fyraåring.
Inga problem blir det glada svaret på min fråga
När jag fem minuter senare återkommer till bilen
återfinns en sovande och en gråtande son.
Vem som sov?
StorA. Djupt. Han sitter kvar än för han gick inte att väcka.
Hur han kunnat somna i det oväsendet begriper jag dock inte.
The long and winding road
Klockan är 09:16 och jag konstaterar att fördelen med
att LillA vaknade klockan sex var att jag
hunnit plocka ur (och i) diskmaskinen, bytt sängkläder i
pojkarnas sängar samt startat en tvättmaskin. Plockat
bort skräp till återvinningen, lagt ner dynorna till
utemöblerna i lådan samt dragit in den i garaget.
Gått ut med soporna samt väskan jag hade i Stockholm.
Promenerat med barnen till dagis och sedan gått en
(ofrivilligt lång)promenad på en timme och tio minuter.
Jag fick nämligen den briljanta idén att gå en annan väg
hem. Problemet var att vägen inte svängde riktigt som
jag trodde.
Nåja.
Promenaden känns rätt skönt så här i efterhand.
Speciellt att jag hittade hem. *nickar lite*
♥
Frida
Socialt
Partaj igår.
Det känns idag.
Jösses vad jag är gammal. Bevisligen.
Makens arbetskamrat hade beklagat sig över att han
var bakis. Det var Gud som straffade honom fick han som
svar. Repliken på det blev: Kan han inte straffa någon annan.
Ungefär så känns det för mig idag.
Men så sägs det ju också att om huvudet är dumt får kroppen lida.
Kul var det på tjejfesten i allafall.
Vi spelade Tjejmiddag. Kan rekommenderas då frågorna varierar
och rör sig inom olika områden.
På frågan "vem av tjejerna i rummet skulle med störst sannolikhet kunna
tänkas bli statsminister?" fick jag alla röster. Coolt!
En ny vecka tar sin början imorgon.
"Bloggträff" med mamma, Eva och Cissi imorgon och
senare i veckan drar jag söderut med barnen till syster
och kusinen. Behöver jag ens säga att jag ser fram emot
det som komma skall?
♥
Frida
Trots allt.
Mode verkar vara da shit.
Första gången på länge jag fått mer än någon kommentar på ett inlägg.
Dock handlar jag ju inte kläder så ofta och således kommer ju
modeinslagen väldigt sporadiskt. Jag förstår att det finns ett uppdämt
behov av att få synpunkter av självaste modeoraklet. *nickar lite*
Här i vardagsbubblan snurrar vi på.
Det händer inget särskilt egentligen.
Berättade jag förresten att LillA testade sin första smakis.
När jag var i Stockholm och missade hela grejen?
Buhuuuuuuuuuuuu
Min lille Buddha hade växt en meter när jag kom hem.
Snurrar runt gör han massor.
När han inte är för trött.
Eller arg.
Vet ingen bebis som har så mycket humör som honom.
Kommer bli askul i trotsåldern.
StorA är i en trotsfas.
Jag vet inte riktigt vad som hände.
Stora krokodiltårar trillar flera gånger om dagen,
han ska INTE gör det man ber honom om.
Tvåvalsalternativ är han för smart för och
uppenbarligen är jag ofta dum.
Igår, när han var som argast (och tröttast) då
han inte somnat trots att klockan var sen som attans
gick det som det gick.
Jag (samtidigt som jag plockar bort alla böcker):
Nu har du läst färdigt för länge sen och det
är sova för länge sen.
StorA (glatt): Jag ska bara läsa den här mamma.
Jag: Nej. Det är sova nu. Du får läsa imorgon
StorA (tvärvänder i humöret, börjar gråta och underläppen putar ut):
Jag ska INTE sova. Jag ska inte lägga mig ner. Jag ska ska blunda
hela dagen och sova hela dagen.
Jag kollapsar av skratt på grund av motsatsförhållandet i det han säger.
Jag vet. Dålig mamma! Jättedåligt mamma.
Då hjälps det inte att jag försöker få fram förlåt mellan skrattsalvorna.
Får väl se om jag åsamkat permanent skada för framtiden?
Ikväll väntar partaj med tjejkompisarna.
Hoppas och tror det blir trevligt.
Men var går man om man vill ut nu för tiden för att skaka sina lurviga?
Jag har ingen aning.
Ha en trevlig helg på er!
♥
Frida
Laget runt
Jag känner mig tömd på energi.
Vet inte riktigt varför egentligen.
Det har varit ganska jobbiga nätter för LillA.
Kanske det är det?
Eller så har jag en begynnande förkylning i kroppen?
Eller så är det för att nacken och ryggen varit
extremt smärtande i ganska många dagar?
Jag provar härmed vår fotbollsregel.
På cuper hade vi alltid extremt ont överallt.
Det gnälldes ganska mycket i ärlighetens namn.
Så då bestämde vi på en cup i Norge att vi
skulle gå laget runt innan uppvärmningen så
alla fick chansen att berätta var de hade ont.
Därefter var det gnällfritt fokus på uppgiften.
Så.
Nu har jag berättat var jag har ont.
Dags att ta tag i dagens uppgifter.
♥
Frida
Närvaro
Det är ju, enligt media, kaos.
Hela tiden.
Nåja.
Jag kan dock inte låta bli att tro att närvaroprocenten för
de förtroendevalda kommer att öka markant denna
mandatperiod med tanke på hur sammansättningen i
riksdagen ser ut.
Inget ont som inte har någonting gott med sig tänker jag.
För ibland har frånvaron av de som borde vara närvarande
varit pinsamt hög...
För övrigt njuter jag av att vara med barnen.
Andningspausen och vuxentiden i Stockholm var
välbehövligt.
Ibland kan frånvaro medföra ökad närvaro.
*nickar lite*
Rosa månaden
Jag må ha "förutspått" att lila är höstens färg.
Det må så vara.
Men som bekant är oktober den rosa månaden.
Har du inte redan gett ett bidrag i år till Bröstcancerforskningen så gör det nu.
Under min Stockholmstripp passerade vi denna ljusmanifestation
för de drabbade. Jag lyckades inte ens fota hela havet av marschaller.
Mäktigt och sorgligt.
Röken syntes lång väg så de lyckades bra med sitt syfte att synliggöra sin
manifestation om jag säger så.
För att spara tid kan jag berätta att du kan ge din gåva här.
♥
Frida
Mamma Mu?
Arlas mjölkreklam visas.
För er som inte kopplar så är det den när
mamman ger sonen (som sitter framför tv:n) ett
glas mjölk och pojken följer sedan en ko (?!) ut i naturen.
StorA (pockande): Mamma
Jag (frånvarande): mmmmm
StorA (upphetsad) : Mamma! Kolla Mamma! Mamman blev en ko.
Vad ska jag svara på det?
Mu?
(Kolla reklamen så fattar du hur smart min grabb är)
För alla Fashionistas
starta modeblogg.
Det har ju snart gått ett halvår så här kommer
höstens Mode a la Frida-inlägg.
Är ni beredda?
Jag kan, som det modeorakel jag är, förutspå att
höstens färg är Lila.
Därför har jag bland annat köpt en lila
kofta på Dea Axelssons (eller nåt sånt, minns inte
riktigt om det var namnet på butiken). Vi blev
hur som helst utkastade för att de stängde.
Tänkte nästa gå tillbaka i bästa Julia Roberts-stil
dagen efter och vifta med alla mina pengar.
För vi föräldrarlediga lever ju liksom fett på vår
inkomst.
Big Mistake. Big. Huuuge! (ja, ni fattar)
Färgen blev konstig så jag tog en närbild också här nedan.
Lila. Niiiice!
Ett måste för alla frusna hemmamammor som vill skyla allehanda
fläckar på tröjan när de lämnar huset.
En svart (fast den ser grå ut) tunika som går över rumpan. Perfekt kalla höstdagar!
Eller varma vinterdagar. Fast inte på sommaren. Blir skitvarmt då. Jag lovar.
En lila tunika. Exakt likadan som den ovan kan ett tränat öga se.
Jag är faktiskt vansinningt snygg i lila så jag kunde inte låta
bli. Främst för att den framhäver mina bröst.
Jag skojar inte.
De ser skitsnygga ut!
För den propra och sofistikerade lattemamman.
Jag känner själv att denna kan komma att bli en favorit.
Dessutom har jag inhandlat en ubersnajsig BH i veckan, men
sånt visar jag bara inte. Där går min gräns.
Men låt oss säga så här.
I look mighty fine :)
FashionFrida-freakishly fierce
Om min weekend i Stockholm
Denna helgen spenderades i extremt trevligt sällskap.
Tack kära vänner!
Min första chock:
Det är dyyyyrrt att åka Expressen. Dyrt!
Men fort går det. Om vi hade varit smarta hade vi inte tagit en tur och returbiljett
fick jag lära mig eftersom det är billigare att resa lördagar och söndagar.
Det borde faktiskt stå någonstans. "Tourist for dummies" kanske?
Natten Torsdag-Fredag som jag hemma hos min vän B.
Hon bjussade på middag och jag fick sova på hennes soffa.
Hade sovmorgon till kvart över tio.
Fattar ni!?
Kvart över tio.
Vaknade av mig själv! :)
Frukost jag gjorde hos B. Nice!
Vårat rum på Nordic Sea var fint.
Vi hade ju till och med fönster denna gång.
Fast utsikten levde inte direkt upp till namnet:
Inte riktigt The Nordic Sea om jag säger så...eller?
Glasen kändes lite väl fina för att var tandborstmuggar. Men vad vet jag?
Frukost på hotellet. In the words of Maria Montasami: MUMS!
Resan innefattade såklart klädesshopping för undertecknad:
Fikastunderna/Matstunder var såklart många!
Besök på moderna museet.
Det var min vän J som tvingade mig. Hon står ut med att jag shoppar
kläder, jag står ut med att besöka Moderna Museet.
Vänskap i sann form icket sant?
Denna vägg är en tribute till mig Ryssälskande stora syster.
Hon hade nog Fridaabstinens. Fick ett sms på torsdagseftermiddagen
att hon redan saknade mig. Inte dåligt.
Besök på Wallmans dinnershow "Thank you for the music".
Så-jävla-bra! Sååå jävla bra!
Du kanske undrar varför jag således bara har en bild på en drink
Jamen.
Det är ju min fördrink. En appeltini. God som attans.
Dessutom blev de övriga korten inte så bra eftersom jag bara hade mobilen.
Detta kort tillägnas min yngre syster (vi mellanbarn tror på det där
med rättvisa). Orsaken är för att jag, J och B har bestämt för att
hon MÅSTE söka jobb där. Hon skulle passa grymt bra där.
Sätt igång syrran. Nu.
Pepperonipizza från Pizza Hut. Ett måste!
Passade perfekt som lunch på Arlanda.
Vi hann också se "Eat, pray, love" på bio och ömsom skratta och
gråta. En film helt i min smak.
En vilosam helg som gett mig ont i fötterna, skavsår på lårens
innersida och allmän träningsvärk.
Det är helt galet vad mycket vi har gått i denna stad som har så
utbyggt tunnelbanenät.
Nu säger jag adjö för ikväll.
Jag är helt slut.
♥
Frida