Förra veckan gick helt i släktens tecken.
Ett släktkalas på Makens sida, en kusinträff på dito och ett
födelsedagskalas för min storasyster.

Fina samtal, många skratt, en del kramar och härlig tillsammanstid.

Denna vecka har alla tillresta släktingar åkt hem, bara för att avlösas
av hemvändande goda vänner.

Så jag spenderar min tid med min lilla familj, med vänner, med släkten
och jag har det så bra. Att man aldrig vet vad som väntar gav
händelserna i grannlandet en smärtsam påminnelse om.

I vardagen kommer jag på mig att bli ledsen.
När jag gav LillA en banan till Mellis så började jag nästan gråta.
Tänk på alla föräldrar utfört denna oskyldiga handling i flera år;
gett sina barn mellisbananer.
Barn som blivit större och farit på läger.
Barn som aldrig kom levande därifrån.
Eller kom därifrån, med hemska minnen i bagaget.

Jag har inga kloka ord att komma med.
Bara ett hjärta som värker över alla vardagar som
de mördade går miste om. Alla kramar, samtal och skratt.

Budskapet som sprids är att det som hänt ska mötas
med mer öppenhet och demokrati.

Känns gott, men lite för övergripande för Frida i vardagen känner jag.
Så på gräsrotsnivå kommer jag kommer att fortsätta sprida,
och leva, efter mitt favoritcitat.

"Vänlighet är smittsamt-låt oss starta en epidemi".


♥
/Frida

♥ Norge ♥

Fredagen regnade det. Heeeela dagen.

Vi for till Mora igen, men denna gång på ett Lekland.

Som så många andra har de glömt det där med att försöka dämpa

ljudnivån så vi orkade bara några timmar. Barnen hann rasa av sig

och det var ju hela syftet.

PÅ hemvägen svängde vi in för att kika på Dalahästttillverkningen, men

Det var så mycket folk så vi åkte bara förbi.

StorA brydde sig inte nämnvärt så då kändes det inte som det gjorde så mycket.

 På kvällen hade jag och Maken datenight. Vi bestämde nämligen att
vi vuxna skulle få varsin under redan, och de hade sin på torsdagen.

Vi åt på ett fantastiskt ställe som hette Jöns-Andersgården.

Om ni inte förstod det på namnet så var det en italiensk restaurang ;-)

De specialiserade sig på inhemska råvaror och gav dem en italiensk tvist.

Vi hade så tur att vi fick sitta själva i ett rum i över en och en halv timme.

Vet ni hur mycket man hinner prata på den tiden då man inte behöver

se till att någon annan än en själv får i sig mat?

Det var guuuuudomligt härligt, precis som maten!

Lördagen var det återigen ostadigt väder.
Vi åt lunch på Big Street inne i Rättvik och på kvällen 
"överraskades" storasyster med tårta då hon fyllde år på söndagen.

Just överraskades kan ni dock ta med en nypa salt då alla barnen
gjorde ett fantastiskt bra jobb med att avslöja det hela med
subtila hintar som "när ska paketen öppnas", "du ska få en spikmatta
i present" och "ska det bli gott med tårta" (fritt ur minnet).

Söndagen var resedag och vi begav oss till Sundsvall för att
sova över hos pojkarnas farfar m fru. Vi fick go middag och 
trevligt sällskap. Helt enkelt ett perfekt avslut på en fin resa.


 

Hej hopp!
Vi kör väl två inlägg idag så vi kommer tillbaka till realtid nån gång ;)
Dessutom kanske ni får se skjortorna i helgen om ni är snälla.


Torsdag gjorde vi en kortutflykt till Tällberg där de bland annat
hade en lite gårdsbutik med inredning.
De hade hur mycket fint som helst, men jag besinnade mig och
köpte bara ett bokmärke.



Vi fikade på Kaffestugan och njöt av en fantastisk utsikt.

Vi gjorde sedan Rättvik, vilket i ärlighetens namn inte tog så lång stund.
Sedan anslöt vi med de andra på stranden.



Jag och LillA hängde en del på ett grönområde bakom stranden då tanken på
 honom i en massa sand känns sisådär.

Dessutom passade jag på att gå hela vägen ut på Långbryggan på 628 m.
Det var faktiskt rätt så läckert måste jag säga!


Längst ut på bryggan, det är en bit till stranden...

Onsdag

Tomteland i Gesunda stod för dagens aktivitet, och vilket äventyr det var (för barnen och mig)!

Redan i den (korta) kön stod en Nisse och hälsade välkomna. StorA blev
jättekaxig och deklarerade klart och tydligt att han ”inte var rädd för nåt”.
Några timmar senare kröp han extra nära Moster sin då Trollkungen gjorde
entré och berättade om sina onda planer.

Trollkungen Ogab och Trädtrollet Ruffs! Den senare myntade uttrycket
"Mina tanter och elefanter" istället för "Mina damer och herrar".
Man kan säga att det blev semesterns skämt som användes flitigast.

Tomteland hade ett gediget dagsprogram som man kunde följa. Vi snubblade
över första akten i äventyrssagan som spelas, och den följde vi sen hela dagen.

Den var fantastiskt- och det var de medverkande i sina roller också.

Dessutom fanns det en hel del humor för oss vuxna också.

Jag tänker inte avslöja handligen för er som inte varit där, men har ni vägarna

förbi så far dit och delta. Det var jääääättteroligt!

Tomten var naturligtvis på plats och tog emot önskelistor
så barnen lämnade fram dem med stora ögon.
Tyvärr hade jag inte kameran på mig då så nån bild får ni inte av det.

Barnen kollar in Tomtens hus där det fanns Julmust mitt i sommaren!


Enda vi INTE tyckte var så kul var lunchbuffén som var lite mager och smakade
inte så mycket. Men allt annat var superduper för den med barnasinnet kvar.

På kvällen hälsade min familj på min vän A och hennes fina familj. Mycket surr blev det,

och fruktansvärt god mat måste jag säga.Dessutom blev det att snusa på deras

bebis som bara är en månad. Så söööööt!
Hon luktade precis som mina egna, bebislukt och kräk.

Jag älskar’t!

Med stora blommor på. Som de hade uppknäppta lite för mycket.

Sista gången de två får gå och handla tillsammans om jag säger så….

Och nej.
Ni får inte se dem.
Då skulle ni aldrig vilja komma tillbaka hit igen.
Jag lovar. 

Måndag började lite kyligt. Gemensamt för alla dagar, utom de regniga, var att

det alltid var kallt i luften, men solen värmde.

 Leksands sommarland stod på agendan, och vilket äventyr det var (för barnen).

Det fanns så mycket att göra att de nästan inte kunde välja. Någon längre

stund stannade de inte till på varje aktivitet och lekstället, för nåt nytt lockade

hela tiden. Dessutom hann vi alla bada på eftermiddagen. LillA var skräckslagen
och grät första halvtimmen (typ), men sen tinade även han upp och hade sedan
riktig kul.

Inträdet var dyrt, men allt skulle ingå. Dock hade de gärna fått skriva ut att de
tog en parkeringsavgift också. Nu GÖR det mig inget att betala (för vi råkade ha
kontanter),och det gick till föreningar i området, men nog borde det väl nämnas
på hemsidan eller infobladen tycker jag.

Dessutom hann jag få ett utbrott över matpriserna då det kostade 45 kr för
de >1m, 90 kr för de <1 m till 15 år. Först i efterhand insåg jag att 1 m inte
stod för månad, utan syftade på METER. Ändå dyrt liksom…

Dock ska tilläggas att man tydligen kunde ta med egen mat, för de
hade ett ställe där det tom fanns möjlighet att grilla.
Bara ett tips för er som ska dit och känner er snåla ekonomiska.
Det var beläget vid Indianbyn som ni kan se nedan.
Ett av det ställena jag kände igen sen jag var på Leksands sommarland som
barn. Vissa saker är nog tidlösa helt enkelt!

Tyvärr blev det inget kort på själva poolerna, för då var jag upptagen med att
bada med barnen. Det enda konstiga där var att för "Damerna" så låg dusch och
omklädningsrum i olika rum, med olika ingångar. I duschrummet fanns inte ens en
krok att hänga handduken på. Jag förstod inte riktigt hur de tänkte där faktiskt.

Summan av det hela:
Trots att jag nu ser att jag låter väldigt kritisk så var det
en toppendag, och toppenställe.
Vi var rätt så slut när vi kom hem till stugan igen.

Som vuxen blir det mycket att stå och titta på, samt vänta, men vi var
ju några stycken som hade sällskap av varandra så dagen gick ändå fort.

Hej vänner!

Jag måste inleda med att göra lite bot.

 Visst har jag varit dålig i ryggen-och ett tagvar jag väldigt orolig.

 Orsaken var att vi hade planerat att dra till Dalarna

tillsammans med storasyster och familj, men då

ryggen hakade upp sig blev jag rädd att allt skulle

gå i stöpet, i alla fall för mig.

Jag var nämligen beredd att skicka min familj själva.

Ryggen blev dock så pass bra att jag kunde följa.

Lördag till söndag övernattade vi på Solebo i Härnösand.
Detta efter tips från mig. Jag bodde nämligen där med kören
2008 när vi var på resa och jag trivdes bra. Tyvärr visade det sig
att i vissa rum luktade det unket eller mögel. Inte så kul.

När jag var där senast så hade de en massa projekt på gång.
Många av dem var inte avslutade än. Hela stället kändes som
någonting för ”Arga Snickaren”. Visionerna var tydliga, men
det kändes som de startat alla projekt samtidigt-och inget var klart.

Det dög dock bra för en natt ändå, och frukosten var bra.

Vi passade också på att göra Härnösand på eftermiddagen/kvällen.

Det var då jag insåg att Solebo kanske var en produkt av sin omgivning.

För i Härnösand var det fint på ytan, men tittade man närmare så

var det mesta lite skabbigt och, framförallt, skitigt. Det var så otroligt

mycket skräp inne i stan så jag blev förstummad.

Det fick mig också att uppskatta Pitstaaan ännu mer om jag säger så.

 









Det kommer nog bli lite reseblogg så här i efterhand förvarnar jag om.

Vad har ni gjort medan jag varit borta?

Kram!
/Frida

Igår var det mycket som frästes och grillades hos oss.





Tyvärr blev vissa köttbitar lite brända....

♥
Frida