Undrar i mitt stilla sinne...

...om det var fullmåne inatt? Eller om jag bara blivit galen på riktigt?

Hade fruktansvärt svårt att somna och sova.

Det är något märkligt eftersom jag även igår hade huvudvärk heeela dagen
så jag la barnen extra tidigt för att få lite tystnad.
De var inte alls sura eller nåt, men barn lever ju om, vilket inte stör
mig i vanliga fall. Dock med skallebanken från "varmare breddgrader
där solen aldrig skiner" kändes det som enda alternativet.

Oddsen att jag slipper den ovälkomna gästen idag känns väl inte så
där jättehög, men jag ska i alla fall träna så då lär jag få ont av en anledning.

Always look on the bright side of life liksom.


Hittade denna gamla bild i gömmorna. Korsordsmakaren måste haft en
skön humor när detta konstruerades ;-)

Ha en fin daaaaaag!


Frida

Är själv med barnen...

...ett par dagar då Maken är på kurs.

Känns ju extra kul att huvudvärken från helvetet kom på besök.
Då behöver jag ju inte känna mig så ensam menar jag.


Hemma hos mormor och morfar för några veckor sen

Hyser ett hopp att kidsen ska vara lika harmoniska som då.
Jag känner att jag inte riktigt orkar med några stora grejer idag.


Frida

Helgutflykt

Lördag till söndag sov barnen hos mormor/morfar respektive farmor.
Själva styrde vi kosan mot Storforsen tillsammans med Makens jobb.

Övernattning, trerätters på kvällen, musikunderhållning och samkväm
med trevliga människor stod på agendan. Dagen efter obligatiorisk
hotellfrukost och hemresa till glada barn.


Skål i Champagne vid framkomst


Vårt rum.
Vi hade bastu, men den hann vi inte använda. Dock var det någon
"rolig människa" som hade satt på den åt oss så när vi återvände
från rummet var det aningens hett i badrummet....


Utsikten från den inglasade balkongen var inget att klaga på


Förrätt: Gräddig kantarellsoppa. Med betoning på gräddig....


Efterrätt: Vaniljpannacotta med bär. Supergod.
(Varmrätt: Oxfile med potatisgratäng, fast då glömde jag ta kort)


Vi gick till rummet vid halv elva. Då var jag helt slut.
Men så sprättade vi första ciderna vid tresnåret.
Vet inte när det hände sist.
Förmodligen för tio år sedan.


Frida


Komplimang som gör dig andlös

Makens starka sidan är inte komplimanger.
Främst för att han aldrig sällan ger några överhuvudtaget.

Jag har fått två verbala som jag kan erinra mig om och
då har vi ändå snart hållit ihop i 12 år.

1. Han var kär i mig för att jag hade utsläppt hår.
(sagt inför vittnen)

2. Han hävdade att jag och Jessica Biel var lika.
Jag väntade skitlänge på att han skulle börja skratta,
men det kom aldrig. (Jag är övertygad att han
ljög, men vågade inte ta tillbaka det då det kom så spontant.)

Plötsligt hände det igen:
Jag ringer Maken på jobbet och han svarar (såklart).
Orsaken till samtalet att jag helt enkelt vill veta hur mycket han
fått i skatteåterbäring (själv fick jag hånfulla 262 kr).

När jag frågar var han göra får jag svaret:
Sitter på toan och baj**r och tänker på dig.

Som jag sa.
Det där med komplimanger är inte hans starka sida.

Det råd jag härmed vill ge honom är gamla slagdängan
"Övning ger färdighet".

Med det sagt så kan jag också säga att jag inte håller
andan i väntan på att det ska ske.



Ha en fin lördag!

Frida


Tidigt tecken?

Ett tecken på att man är vaken för tidigt måste vara att
man inte ens kan deklarera på nätet för att "Tjänsten är stängd".
Känns lagomt hånfullt...

LillA har, de senaste tre veckorna, vaknat mellan fem och sex
varje morgon som den skitunge han är.

Det menar jag bokstavligt.

Han vaknar för att han har bajjat i blöjan, och när han ändå är
uppe vill han ju ha mat, och då blir han trevlig och pigg.

Konstaterar i arla morgonstund att dagen är helt oplanerad.
Det ger utrymme för att göra nåt spontant, eller spontant inte
göra någonting alls. Känns toppen!


Jag och min skitunge!
(Tack syrran för kortet)


Tack för en fin vecka och många energistärkande hälsningar!

Ha en fin helg!

/Frida



Fint som snus


Visst är det fantastiskt hur nöjd man känner sig när man städat!?

För visst syns det att jag har dammsugit?

/Frida-småbarnsförälder och databeroende (om det inte framgick
tydligt nog av bilden.

Bortslumpad

Följande utspelade sig förra veckan då jag hade paus.
StorA hade varit riktigt jävlig (ja, han är det ibland, trotsålder kallas det visst).

Följande stod då snart på min statusrad på Fejjan.

"Fyraåring bortskänkes.

Det är fördelar om du
1. Gillar gnälliga, gråtande barn som kastar sig på marken i tid och otid.
2. Är också av yttersta vikt att du gillar Star Wars och kan svara på alla frågor kring detta.
3. Att du alltid ser till att ha, i dennes tycker, rätt mat hemma.
4. Att du alltid säger rätt sak, och att du säger det på "rätt sätt"(oklart hur man gör detta).

Någon som är sugen?"

Jag vet!
Det är tragiskt att jag gör så här mot mitt lilla (inte alltid så charmiga) troll.

Men oroa er inte.

Det fanns ett antal människor som erbjöd sig att ta honom.

De är, bevisligen, inte kloka.

                                        Han var söt när han sov i alla fall

Tvivla är väl en synd? I alla fall är det synd att tvivla.

Föreställ er följande:

Dagis, förlåt, Förskolan ska ha skidtävling.
Ett stackars barn, vi kan kalla honom för StorA, har så dåliga
föräldrar så han inte äger några skidor.
Dock får detta barn låna grejer av både en kompis och sin kusin.
StorA får prova att åka EN gång, men sin mamma som vi kan
kalla för Frida, på söndagen.

På tisdagen (läs:idag) var det dags.

Frida och hennes son ger sig ut i skogen med de andra.
StorA vill att Frida ska följa med spåret runt om han ramlar.
Det passar mamman bra eftersom hon inte litar på sonens förmåga
att stå på benen, alternativt, ta sig upp efter ett fall.

StorA visar sig vara en fena på skidor och ramlar endast tre gånger,
varav han tar sig upp två gånger helt själv.

Mamman, som väger aningens mer än de små barnen som fuskar med skidor
på fötterna, trampar ständigt igenom snön. Inte så hon fastnar, men hon har
det nära dödenjobbigt aningens kämpigt i skogen.

Hon tröstar sig med att även de barn som går sjunker ner.
Så även de andra få vuxna som gör samma sak.

Sonen spurtar från mamman i slutet och är inte ens anfådd.
Mamman är helt slut.

Sonen får en välförtjänt medalj.
Mamman får ont i nacken och ett träningspass värt duga.

Av detta har denna mamman lärt sig två saker:
1. Det är dumt att pulsa i djupsnö ( hon överdriver bara lite)
2. Det är dumt att tvivla på sonens förmåga.


Personerna på bilden kan ha lite att göra med hon som skrivit inlägget.


Vad som döljer sig i mörka utrymmen vet man aldrig



Klockan är 05:55 när jag börjar skriva så jag säger (motvilligt)
Godmorgon! Det kändes tungt att vakna så tidigt idag, men när en
liten kille pockar på så är det bara att lyda så här är rullgardinen
uppdragen sen halv sex-snåret.

Snart dags att äta frukost och det fick mig att tänka på gårdagen.

StorA och jag käkade mackor med skinka på till mellis igår.
Bara så ni vet så heter det "Mellis" och inte "Mellanmål" enligt
en viss ung herre. Säger du fel blir det ett utbrott.

I alla fall så noterade han att alla skinkor var "trasiga".
Då jag inte kunde förklara varför de hade revor på så
bestämde han sig för att vi måste ha en röstning på datorn
som de har på "Bolibompa vettu mamma".

Han tror att det är ett djur som gjort så skinkan är sönder.

De alternativ han föreslog var ett monster eller en dinosaurie.

Om någon av dessa visade sig vara rätt överväger jag att flytta...

För övrigt är det mesta sig likt så här veckan efter friskveckan före.
Det betyder, med andra ord, att LillA har feber.

Vi kan ju liksom inte hoppas på TVÅ friskveckor i rad. Det skulle
vara extremt förmätet av oss.


Ha en fin-fin dag!


Frida



Dagens tankegångar kring bloggandet

Hej på er!

Jag vill tacka för era kommentarer på förra inlägget.
Många av er förstod exakt vad jag menar och slog helt
enkelt huvudet på spiken med era ord.

Under helgen har jag känt att jag vill förtydliga mig lite.

Vid några tillfällen har jag skrivit saker som att om jag
bloggade för att få bekräftelse (via kommentarer) så hade
jag gett upp för länge sen.

Vad jag märkt är att jag under de senaste veckorna börjat
irritera mig på hur dåligt besöksantalet stämmer med antal
kommentarer.

Jag har några underbara människor som ALLTID tar sig tid.
Några som ofta tar sig tid.
Några som säger nåt då och då.
Det tycker jag är fantastiskt härligt!

Men stora massan av er säger faktiskt inte ett endaste litet dugg.
Någonsin.

Däremot kan jag på omvägar få höra, eller få sagt till mig, att
man läser (och gillar) min blogg.

Tack det var ju trevligt! Det skulle vara trevligare om du någon gång
gav någon respons här också.

För att klargöra en sak så menade jag aldrig att ge intrycket att jag skulle
helt sluta blogga. Däremot så har jag starka funderationer på att
lösenordsskydda min blogg och bara de som aktivt ber om det
kommer att få fortsätta läsa.

Kan redan nu lista ut vilka av er aktiva som skulle vilja hänga med.

Så vad säger ni "smygisar"?

Vill ni fortsätta ta del av mina funderingar, vardagsliv och StorA:s klokheter?
Vill ni hänga med på LillA:s fortsatta resa om jag tar beslutet att låsa
bloggen i framtiden.


Jag lämnar bloggen öppen för ett tag till så får jag väl se hur det
utvecklar sig och hur jag känner.

Min lillasyster sa dock en klok sak en gång:
"Det är inte roligt att kommentera om man är tvingad".

Så sant så.

Jag begär inte mycket.
Ett livstecken skulle dock vara trevligt. Nån gång.
Fick några förra inlägget. Det gjorde mig glad.

Självklart begär jag att DU ska säga nåt varje gång för det vet jag
själv att det inte är möjligt. Men jag önskar att DU gör det någon gång.

Ett hej är faktiskt inte så svårt att skriva.


/Frida- som fortsätter fundera men bloggar som vanligt under tiden.

Otacksamt

"Lycka är att kunna ge utan att vänta något åter"

HA!
Den som sa det måste ha varit en mycket bättre människa än jag.


Tar ett par dagar bloggpaus medan jag funderar hur jag ska göra
med just bloggen.

Skickar en kram till de som gett extra pepp i kommentarsfältet
senaste tiden. Det har behövts.




/Frida- över och ut, kanske är det slut.
(i alla fall på det här sättet)


Sommarkänslor

Maken läskade med utlandsresor och sommarsemesterresor igår.
Då får han ta att jag köper sommarskor.
Till barnen förstås.



Dessutom råkade de matcha, vilket jag inte såg först. Hittade dem
på "Din sko" för en hyfsad penning. Båda hade så bra dragkedjor,
vilket jag gillade skarpt. Det ska gå lätt att ta på!


Förutom det fick StorA jätteläckra Saijdermääään-solglasögon av sin
mormor och LillA en jacka av densamma.




Tack mamma momor!

Jag hoppas våra friska dagar håller i sig och det känns som även
detta kan bli en fin dag. Väntar kaffebesök av en kompis med dotter
så jag ska ta och avlsluta nu.

Ha en fin dag vänner!


Frida

Klipp och Klippan


På senaste IKEA-besöket köpte jag nytt överdrag till Klippan-pallen.
Kändes som ett smart drag då VITT var ett missgrepp utöver det
vanliga. Förstår inte ens hur jag tänkte?
Eller.
Egentligen hade jag ett rött överdrag, men det passade inte ihop
med nåt annat så den tog jag bort.
Den var dessutom bara marginellt mindre smutsgrann än vit.

Jag gillar ju klatschigt svart så vi får väl se hur den klarar sig.

När vi ändå talar om svart och vitt.
Kan inte bara någon köpa min brudklänning?
Alla andra annonserar på Blocket och Tradera och grejerna
bara flyger iväg.
 
Vi har en bil och en brudklänning ute, och de har varit det ett
gode långt tag. Inte händer det mycket inte....

Ajja.
I-landsproblem deluxe. Igen.

Njuter av att alla är friska så idag ska vi på äventyr!

Ha en fin dag!

/Frida

Mormors karriär?

Maken, LillA och StorA är i vardagsrummet.
StorA leker med sitt lego.

Maken försöker lära LillA att prata.
(Det räcker visst inte med att lilleman tuggar ma-ma-ma-ma och
pa-pa-pa-pa-ljuden om och om igen.)

Maken: Vad säger mormor?
LillA:......
Maken:Muuuuuuuuuuu!
LillA: ...............
Maken: Vad säger mormor?
LillA:.....
Maken: Muuuuuuuuuuuuuu!
LillA:...................

Maken: Var jobbar mormor?
LillA: ..............
Maken: Var jobbar mormor?
LillA:.............................
Maken: Mormor jobbar på Bregottfabriken.

StorA (förvånad och uppbragd): VA? Jobbar mojmor på Bjegottfabjiken???



Maken och StorA handlade igår på Willys.

StorA: Pappa, vaj vaj det mojmoj jobbade nu igen?
Maken: På Bregottfabriken.
StorA: Är det här alltså?



Lördagsmys


Takdropp och en stund i solen. Det är redan en bra dag!




Nyförvärv i laget?

Misstänker att sonen kanske har fått en överdos av Lego Starwars.
Han ser en stillbild på
PIF-damerns blogg och ber mig scrolla tillbaka.

När jag gjort detta säger bara besviket " Jag trodde det var Chewbacca"
och syftar på spelaren som står med ryggen mot kameran som har utsläppt hår.






Trevlig helg!

/Frida


Valförslag och tidningsankor

Valberedningen har lämnat sitt förslag till partiledare för S och jag känner mig
glad. Jag har faktiskt ingen aning om vem Håkan Juholt är, men ser fram emot
att ta reda på det här framöver.

Konstaterar att vårt lands dagstidningar är lika flexibla som vanligt och
ute efter en sann helhetsbild i ämnet.

Aftonbladet drar till med:
"Är Håkan Juholt ett bra val som ny S-ledare"
Med alternativet "Ja" eller "Nej".
Det borde väl åtminstonde finnas ett "kanske" med i potten.
Eller nåt?

De är dock snäppet bättre än Expressen som drar till med
den extremt öppna frågan:
Är Juholt bästa partiledaren för S?
Såklart med alternativet "Ja" eller "Nej".
Inte ett "kanske" här heller så långt ögat kan nå.

Jag vet inte, men hur kan man veta om någon är
bästa partiledare innan val har hållits och någon de facto ÄR partiledare.

Fast vad vet lilla jag om demokratiska processer i förhållande
till stora tidningsgiganter med politiska experter.....


/Frida *himlar med ögonen*

Om man ändå måste...


Pulvret på bilden har inget att göra med den som skrivit brevet

Vi hade slut tvättmedel. Helt slut.
Efter veckan vi haft så känns det inte så konstig, men ack så
nödvändigt att införskaffa med en gång.

Jag mår bra (törs nästan inte skriva det) så jag for på affären väl
medveten om att jag bröt mot min egen regel.

Det finns få saker jag avskyr så mycket som när folk som(i mitt fall eventuellt)
smittar far ut bland folk, men jag kände att nöden hade ingen lag.

Dock hade jag på mig vantar hela tiden (måste sett skumt ut) och
andades i jackan hela tiden.

Är jag förlåten då???

Vad tycker du?
Är jag för nitisk?
När är det ok att vara bland folk när man har sjukdom omkring sig?


/Frida



Tar ner skylten...

...för den hjälpte inte. StorA kräktes imorse.
Kul liv.
Jättekul.
Verkligen.

Stackars pojkar!

Speciellt som deras mamma börjar vara redo för männen med de vita rockarna.

FY F*N!



Jag ändrar härmed vår skylt.
Det gäller dock inte vanliga,trevliga människor.
Bara sjukdomar.

Som tex Magsjukan som hittat tillbaka då LillA kaskadkräktes en gång igår kväll.


JAG ORKAR INTE MER!!!!!!!!!!!


Inte vet jag men...



...det känns väl lite sisådär att Internationella Kvinnodagen OCH
Fettisdagen sammanfaller på samma dag.

Det måste varit en karl som kom på detta.

*nickar lite uppgivet*


Bättre dagar?



Vi kämpar på här hemma och hoppas på ljusare morgondag.
Men visst mår vi mycket bättre.
Det gäller bara att försöka övertala sig själv att mat är gott.
Konstigt hur en fyraåring hämtar sig snabbt jämfört med oss vuxna.
Jag är helt matt, och han studsar runt som en gummiboll.
Maken är så slut så han lät mig se "Stolthet och fördom" utan protest.
Ni kan då ana hur det egentligen är ställt med honom. ;-)
(det var 2005 års version, vilken jag inte gillade särskilt mycket)

LillA är fortfarande risig i magen, men mycket bättre än igår.

Allt som allt ser jag ljust på tisdagen.

Hoppas inte något drar ner rullgardinen bara.


Frida


Skithelg!

Inför helgen så var planen att jag och barnen skulle umgås svågern och
syskonbarnen ute på Nimby's lekland eftersom Maken jobbar.
Söndagens förmiddag skulle vi hälsa på min farmor som vi inte sett sen jul.

Nu blev det inte riktigt så.

LillA kräktes natten mot lördag, men hade feber så jag hoppades att det
bara var en febertopp.

När StorA följde efter vid tio insåg jag att så inte var fallet.

Maken ringdes hem från jobbet när jag själv åkte dit och sent igår
kväll insjuknade även han.


StorA grät mot kvällen eftersom han trodde han skulle dö om han somnade,
att han aldrig mer skulle vakna upp. Det tog ett tag innan han lugnade sig.

LillA har (tack och lov) bara kräkts en gång. Däremot har vi väl bytt ca 25 blöjor
igår. Han har fått såna utslag så jag vet inte var jag ska ta vägen.

Stackars mina småkillar!

För mig och StorA verkar det värsta över, men det återstår att se hur dagen utvecklar sig.


Snacka om skithelg!

S.U.C.K!


Fina fredag!

Sonens dagiskompis med härliga mamma och lillasyster har
förgyllt våran fredagsförmiddag med sitt besök.

Vädret lockar till utevistelse, men lillebror sover.
Sitter dock med öppen altandörr och njuter av den friska luften, lyssnar på
droppet från taket och mår allmänt bra.

Skidorna på TV lockar så jag tittar med ett öga på det också.

Allt som allt:
En fin fredag!



Ha en trevlig helg!

/Frida

När allt möjligt tittar fram

Hur ofta hör ni om någon som efterlyser försäljare?

Nej precis.
Det händer nog inte så ofta.

Mitt problem är att jag har akut sock-brist och vill således beställa
från New Body. Problemet är ju bara att man måste hitta
någon som säljer det också.

En förfrågan på Facebook och saken är biff.

Med tanke på att jag senast beställde 2008 och de hållit ända
till nu borgar ju liksom för kvalité tycker jag i alla fall.

Har nämligen hamnat i en ond spiral då jag går in på gymet
med hela sockar och när jag tar av mig dojjorna så kikar
tårna fram. Det börjar bli aningens pinsamt....



Black socks från New Body. Snart i en byrålåda nära mig.


Sur-Pelle?

Klockan är 07.25 och StorA har varit vaken i exakt fyra minuter.
Han har redan hunnit deklarera att han ska flytta, att han har en ful
tandborste, ful tandkräm och att jag har fula kläder.

Det här kommer säääkert bli en bra dag...

Detta tänkte jag för mig sjäv då han i detta nu drämmer till med.

Nu säger jag sista saken för sista gången:
Du har fina kläder, jag har en fin tandborste och en fin tandkräm fast
den smakar lite äckligt lite gånger.

Jahaja.
Det här kommer säääääkert bli en bra dag!


Lite krokigt ibland, precis som morgnarna här.

För övrig skanderar han nu " Mamma är bäst! Mamma är bäst".

Jajamen.
Det här är en bra dag! ;D


Frida


Att fira med rätt stil



Vi var 18 personer här igår och "Mariafikade". Mycket trevligt!
Såklart hade vi en Mariakaka dagen till ära! Köpeskaka men gott som attans.

Idag har jag inga planer, men med tanke på att jag vaknade med huvudvärk känns
det som ett helt okej upplägg på dagen.

Vad ska du göra idag?


Frida