Det enda som är bra...

...med att det åskade ikväll är att den i alla fall inte
kan dra iväg med någon värme.



Känns ju verkligen som det är första juni imorgon.
Verkligen...

(Jag inser att jag borde haft en bild på åskmolnen eller nåt, men då
var jag inomhus. Jag säger inte att jag är rädd eller så men att
lägga mig under täcket, alternativt sitta i en bil kändes aningens lockande).



Smells like teen spirit

Jag och kompisarna hade roligt i helgen.
Som Maken skrev efter vi åkt in till stan för att dansa.

Kom hem till ett hus fullt med fnittriga tjejer... nu har dom begett sig mot stadens
uteliv. Och jag försöker vädra ut parfymen.

Det luktar faktiskt fortfarande extra gott här hemma måste jag säga.
Även om LillA gör sitt bästa för att dränka go' lukten med det han kan bidra med.



Eftersom jag på senare tid helt plötsligt bara publicerar egobilder så
kommer en till när jag faktiskt har ansträngt mig!
Till och med frisyr hade jag gjort. Snesvans! Jäääättebusigt av mig.

Idag är hästsvansen, krullhåret och de fläckiga kläderna tillbaka.

Ni ska dock slippa sen den bilden. Ni får nöja er med den mentala.


Ha en rackarns trevlig dag!

Frida

Maken är praktiskt romantisk

Att Maken inte är som alla andra har jag ofta konstaterat.
Det borde också vara uppenbart för er som hängt med ett tag.

Så kom Mors dag igår...

Maken kom in med handen bakom ryggen och visade stolt fram
sin present:



"Jag tänkte du klagar ju på att det är så jobbigt att dammsuga, så
då antog jag att det var utrustningen det var fel på" sa han glatt.

Jag blängde, vände på klacken och la in den i städskåpet.

Maken ler nöjt och går ut igen.

Han kommer in med handen bakom ryggen och överräcker ett paket.

"Jag tänkte du skulle kunna göra nåt i pauserna när du använder de
andra presenten" säger han glatt.



"Tack ska du ha! Visst sa du att du träffat syrran på stan va? " :-)

Till mamma/mormor



Årets morsdagspresent hittade vi hos
Design Lina.
Mamma blev jätteglad, och det gjorde oss glada!

Jag är ganska trött i ögat idag efter gårdagens tjejfest.
Konstigt nog mår jag inte som jag förtjänar, för då
borde jag må jättebra! Konstigt det där...

Ha en fin kväll!

Frida

Kvällen är din!

När jag var liten drömde jag om att bli dansbandsvokalissa.
När jag blev större drömde jag om att simma med delfiner,
men sen kom jag på att det nog inte är så bra idé då jag inte
tycker om att få vatten i ansiktet.

Min hemligaste dröm är att jag skulle vilja göra rösten i
en tecknad film. Gärna med ett sångparti.
Jag hade varit en helt okej "Belle" tror jag.
En "Skönhet" med en twist.

Paradoxen är att jag inte tycker om att höra mig själv på inspelningar
Twisten skulle ha varit att jag har ett talfel.
Jag kan nämligen inte säga "R".

I ärlighetens namn:
Hur många hjältar i tecknade filmer kan inte prata rent?

På lördagar är det "Kvällen är din", vilket lätt är det mest
fantastiska, nya programmet, som kommit senaste åren.

Jag ser på TV:n, blir rörd och berörd (och ännu mer begistrad
i Martin Stenmarck för varje program som sänds).

Jag blir imponerad över alla utvalda människor, för det är
så exceptionellt fina. Engagerade utöver det vanliga.
Generösa och osjälviska.

Jag är en bra människa. Rätt snäll och omtänksam, men bara
i min lilla hörna av världen. Inte så där exceptionellt fin som
de utvala blir. Och de blir utvalda med all rätt.

Nä.
Kvällen kommer aldrig att bli min.
Men jag kommer att njuta av kvällarna ändå.

Ha en fin lördagskväll!


Frida


PS: Vad är din dröm? DS


Teenage dreams igen! :D


Om du tycker jag ser fräsch ut så delar du uppfattning med kvinnan
i kassan på Systemet. Hon tyckte jag var "svårbedömd" och bad
om legitimation.

30-åriga jag lämnade stolt fram mitt körkort och kände
mig genast som arton igen. Sen slutade jag inte le på heeeela dagen!

Sweet!

Får se om jag beter mig som arton också imorgon när jag
först Tjejfest, och sen utgång, står på agendan?

Ha en mycket, mycket trevlig helg!

Frida

Teenage dreams

StorA och jag var på stan häromdagen,
och satte oss ner medan han åt en slush.

Vi pratade om allt möjligt faktiskt.
Inte bara Star Wars (paus för att rita ett kors i taket).

Det framkommer att han är käääääär i en tjej på dagis,
vilket han deklarerar med stor övertygelse.

Sen tar han en slurp av slushen och tittar upp på
mig med bedrövade ögon och säger med ångestfylld röst:

Men jag vet ju inte om hon är kär i mig!


Hej då barndom-hallå tonårstid liksom....


Årets första...

...energipåfyllnadspromenad.



Gott så.

Du vet att du är bloggskadad...

...då du har kort på fikat, men inga på gästerna, efter ett kalas.




Födelsedag igen!



Idag säger är det Makens födelsedag så jag är i bakartagen igen.
Vi kommer inte att ha något kalas, utan bara föräldrarna och syster med
familj på minifika.

Jag har tagit revansch på både Kanelkakan OCH Sommarkakan genom att sätta
i rätt mängd bakpulver i bakverken denna gång. Sommarkakan är redan
högre än förra gången och den har bara gräddat i fem minuter....

På tal om bakmisstag så  tänkte jag för mig själv att det bästa jag någonsin
gjorde på HK:n (Hemkunskapen) var att jag på första lektionen någonsin
lyckades bränna margarinet när jag skulle smälta det i pannan.
Det är nämligen ett misstag jag aldrig gjort om sen dess.

Får hoppas det blir detsamma med bakpulver även i framtiden.

Ha en fin dag allihop!

(Om än Maken får en extrakram lite så här på bemärkelsedagen!)


Frida

...och cykel på köpet?

Enligt en mycket vetenskaplig metod, utförd av tränade apor,
värderades min blogg till hela 29 686 kr

Ka-ching!

Bara sälja och dra på en shoppingspree då kanske? ;-)

(och ja, exakt så här uttråkad är jag ikväll)

Ändringar i planen

Jag hade storstilade planer på att jag och barnen
skulle leta present till deras far idag (och krukor till mig).

Inget av det kommer att bli av eftersom LillA fått feber.
Han orkade knappt hålla i vällingflaskan imorse vilket får
mig att frukta att han, i likhet med sin mor, får ledvärk vid
hög feber.

Det blir en innemysdag istället, trots att solen skiner.

Men hur var det nu igen?

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne?

Nu ropar någon Mammmmmmmma! Mammmma! Mam-ma så det
är bäst att jag går. Det är sjuklingen själv som lärt sig säga
det magiska ordet! :-)



Ha en fin dag!

Frida





När det händer gör det ont!

Det finns saker i varje förhållande som man träter om.
Sånt där som egentligen är en petitess i det stora hela,men man
stör sig på det ändå. Ibland av helt legitima skäl ska det visa sig.

En sån sak är bestickens placering i diskmaskinen.
Jag vill att alla bestick ska vara nedåt för det känns fräschare när
man plockar ur dem. Dessutom är grillbesticksknivarna livsfarliga.

Maken vill att alla besticken ska vara med skaftet nedåt, för att
han har fått för sig att de annars sticker ner i hålen på korgen
och i sedan stoppar armen som snurrar runt.

Kompromissen jag föreslagit är då knivar med eggen nedåt,
och gafflar med handtaget nedåt. Känns väl fair?

Idag när jag plockade ur diskmaskinen efter gårdagens härliga
grillmiddag hände det. Grillbestickskniv rätt i handen.
Det gör förbaskat ont och blödde länge.

Mitt krav blir nu, knivar nedåt, annars plockar jag aldrig mer
ut ur en diskmaskin. Det känns som ett rimligt, och inte alls
överdrivet, krav tycker jag. Speciellt inte eftersom det är den
andra arbetsskadan på mycket kort tid.....

Säkerheten måste väl ändå komma först?




Inte träligt!


Enligt vår existerade "varannan-dag-när-vi-är-lediga"princip så
hade jag sovmorgon idag. Till tjugo över tio tog jag min skönhetssömn.
Känner mig som en ny människa!

Idag står grill med storasyster, svågern och syskonbarnen på
agendan. Känns som det kommer att bli en fin lördag, och eventuellt då,
sista dag på jorden för oss här i Svedala rike.

Nya Zeeland har enligt uppgift klarat sig denna gång enligt stora
rubriker hos en av våra största tidningar som verkar ta det hela
STÖRSTA allvar..... :-D

Frida

Fredag vilken jättebra dag!



Fredagsfika på stan med min lilla familj.
Det är vad jag kallar en jättebra dag!

Dessutom hann vi göra lite ärenden också, och viktigare är,
köpa gotta till kvällen. Först blir det dock att grilla till middag.

Dagens smolk i bägaren: Jag fixade inte att äta min Tiramisu.
Fick flashback till Stockholmsresan då det liksom gick som det gick.

Nåja.
En sak jag inte behöver ha sötsug på hädanefter.

För övrigt skulle det ju vara jättebra om blogg.se automatisk
kunde fixa in texten "skickat från min iphone" när man använder
en bild som är taget med sagda manick.

Känns väl som en bra grej att hinna fixa till innan jorden,
enligt utsago, går under imorgon, eller hur?

Om så nu inte blir fallet så hörs vi ju igen.

Trevlig helg (eller sista dag på jorden)!


Frida

Sticking like glue

StorA kommer in efter att ha hoppat på studsmattan.
LillA och jag busar i soffan.
StorA går mot hallen och LillA puttar bort mig för att  vända
sig efter brorsan. Han ropar nåt som låter misstänkt likt
StorA:s namn.

Jag (exalterad): Hörde du! Jag tror han sa ditt namn!
StorA (ännu mer exalterad) Va! Sa han Dennis!?




Känner mig som kråkan

Än slank hon hit, och än slank hon dit....

Jag är på ranten idag.
Dagislämning, tripp till kusinen på kaffe, utvecklingssamtal
på dagis, hem, äta lunch, söva lillen i vagnen, surfa lite (läs:nu),
snart hämta StorA från dagis, laga middag, kalasgående för StorA,
kör för mig. Borde förmodligen göra nåt vettigt däremellan men
jag IDS bara inte.

Känner mig allmänt lite trött idag, och det grådassiga
vädret gör sitt för att understryka den känslan.
Å andra sidan så blir det ju mindre pollen, så glaset
är nog kanske halvfullt ändå?!

Ha en fin torsdag och ta en kaka så länge så hörs
vi när jag har lite bättre med energi (och tid).

Frida




Knäckfråga

Jag brände tummen när jag skulle hantera ett nykokt ägg.
Fråga uppstod då: Kan jag anmäla det som arbetsskada?
Jag menar, när jag ändå extraknäcker som hemmafru?



Önskar er alla en fin dag!
Jag och barnen ska njuta av att det är "onsdag, vilken jättebra dag"!


Frida

Eko eko eko ekooooo

LillA är odygdig och gör bara saker han inte får.
Så det blev många nej på kort tid.
När han slog av datorn röt jag högt "Nej".

Då reagerade StorA.

StorA (upprörd): Måste du skrika så högt hela tiden? Du skrämmer ju mig.
Jag(tydlig) : Jag måste ta i ibland då LillA inte lyssnar fastän jag sagt
snällt några gånger.
StorA (ställer dig bredbent, men händerna i sidorn och ser uppfodrande ut):
Skulle du tycka att det var kul om jag skrämde dig varje dag? Va? Skulle du det?


Mina ord, poser och tonfall kommer tillbaka och biter mig i....

Namnbyte?



StorA deklarerade igår att han ville byta namn till Dennis och trots
idoga övertalningsförsök från mig sida ville han inte ge med sig.

Den bakomliggande orsaken till namnbytet är något oklart.

Det enda som nämnts hittills är att det rimmar med "Tennis" vilket
tydligen är "Cooolt" enligt sagde egenhändigt omdöpte son.

Jag säger som StorA (eller kanske "D") sa igår när han
kom in från uteleken

Å maj gåååd!



Frida borde vara favoriten



Om inte den här blir LillA:s favoritbok kommer jag att bli mycket besviken.


MYCKET BESVIKEN!

*nickar eftertryckligt och glömmer bort att lillen inte knappt kan säga mamma än*

Ljusare tider

Världens bästa svärmor har varit igång igen och hjälpt mig göra fint hemma.
Hon har sytt kapporna och längderna har jag fått låna av henne.
För 93 pix fick jag nytt i köksdelen OCH vid matplatsen! Sweet!






Hittade dessutom en ny duk när vi var i Haparanda senast på Fabriksbutiken.
Övrigt är sån jag redan hade hemma, inklusive saltkaret som saknar sin
kramkompis som tyvärr inte rymdes. Karen köpte jag på Urban
Outfitters för säkert fem år sedan. Känns spontant som ordspråket
"Den som spar han har" passar in :)



Idag har vi varit på Nimbys tillsammans med min svåger och syskonbarn.
Mycket trevligt!
Jag har halva inne med Sjörövar-Hasse. Med tanke på att han alltid får
med sig skatten så kanske jag ska överväga det hela. Att guldpengarna är fyllda
med choklad gör det ju inte sämre :)

Sagda svärmor har också varit förbi och nu hoppas jag att kidsen gör en tidig
kväll så jag också får göra det. Blev lite sent igår med Eurovisionen och allt.

Vad har du gjort i helgen?

Frida

Favorit genom tiderna




Kom ihåg att föremål du ser i spegeln är bakom dig...

Jag har haft en FANTASTISK dag med syrra och hennes familj!
Nu sover barnen och jag lyssnar på Eurovision.

Bland annat hann vi till stadens park idag.
Sonens cykel hade vi med oss, och jag var nära
att tvärnita många gånger då jag tyckte den höll
på att ramla av under färdens gång.

Det, å andra sida, säger ju lite om hur smart jag är ibland...


Oglad



Maken är bortrest, jag har huvudvärk,  StorA är energifylld och LillA håller
på att få, vad det verkar, fyra tänder. Samtidigt.

Halva dagen igår gick bra eftersom vi var ute på äventyr, och bland
annat fikade med mamma/mormor. Men sen.... Oj! Oj! Oj!

Duracellkaninen  StorA i ena hörnet, gnällmaskinen LillA i den andra och
Surdegen Frida i den tredje.

Kan lätt säga att jag, och barnen, nog tyckte de var skönt
när de somnade så vi fick vila oss från varandra några timmar.

Tur jag har människor som hör av sig och ger lite uppmuntran
spontant och utan efterfrågan! Det behövdes kan jag säga!

Hoppas jag är en bättre mamma idag fastän huvudvärken gjorde
sin entre 07:20 (vaknade 07:15). Provade ligga på spikmattan
en stund, men det gick inte att slappna av.


Dagen blir nog trevlig misstänker jag då vi ska umgås med
härliga människor!

Hoppas ni får en fin lördag!


Frida

PS: Har ni sett inslaget om syrran? Vad tyckte ni? DS

Talangen jag håller på!


Ikväll kl 20:00 på Fyran. Heja syrran!

Uppdaterad: 22:13.
Av en outgrundlig anledning gick hon inte vidare.
Se gärna programmet och säg om du tycker det var rätt.
För det tycker inte jag.
Bästa sångerskan. Hands down. Det är min åsikt....

Numret du slagit kan inte nås för tillfället, var god försök senare.

Maken lyckades med konsstycket med att tappa bort sin mobil.
Han visste dock att den var hemma.
LillA blev snabbt utsedd till syndabock eftersom han
har en tendens att ta saker som inte är hans.

För att göra saker än mer komplicerat så insåg
Maken att sagda telefon var satt i ljudlösläge.

Efter att ha gått runt i huset några varv bestämde
han sig för att ringa till den från hemtelefonen.

Detta han också gjorde.

LillA visade sig vara utan skuld då telefonen återfanns på
byrån i vårt sovrum.

Väl där ser han att han har ett antal missade samtal, bland
annat från "Frugan" som jag heter i hans telefon.

Jag är inte hemma vid tillfället så han bestämmer sig för att
ringa upp.

Samtidigt ringer det på hemtelefonen, vilket gör honom aningens
irriterad. Han plockar upp sagda telefon för att se vem det är.

Han inser då att han själv är boven i dramat och jag dumförklarar
honom när jag kommer hem och han återger anekdoten.

Med andra ord är allt som vanligt här hemma på Sjukvägen...


Bad mommy.

Jag och StorA inledde dagen som kompisar.
Vi cyklade iväg till Öppna Förskolan bara han och jag
och hade mycket trevligt där.

Just nu har vi haft ett bråk.
Det kan vara så att det är mitt fel.
För han fick inte se Gleeavsnittet med mig eftersom
han kom in de sista tio sekundrarna och vill då
se om hela programmet, vilket jag inte ids.

Sen sjöng jag "Dancing Queen" för honom, men då blev
han jätte, jätte arg.

Efter att han med eftertryck och avsmalnande ögon
skrikit förolämpningen att "jag var en liten bebis
med en blöja" började jag skratta.

Vilket jag inte kunde sluta med.

På fem minuter.

Under den tiden hann StorA deklarera att han aldrig
skulle ge mig, lillebror eller pappa någon puss eller
kram mer. Det utökades till alla i hela världen.
Plus att han aldrig skulle bli glad mer.
Eller tycka om någon alls i hela världen.
Någonsin.

Allt detta medan jag försöker undertrycka det gapskratt
som hotar under ytan. Och misslyckas gång på gång.

Så jag ber om ursäkt till hela mänskligheten då
StorA verkar vara förlorad för oss alla....


Tro't eller ej...

...men det här är nog den minst återvinninglasset vi åkt med.
I vanliga fall bygger man sopberg upp till taket i bilen, både i
baksätet och skuffen.



Dagens to-do är därmed avklarad. Som bonus dammtorkade jag.

Har därmed fått en överdos av duktig-poäng så nu ska jag bara
dega i soffan hela, hela kvällen.

Jag överväger, vid närmare eftertanke, att göra så resten av veckan! ;-)

Bästa affären någonsin?



StorA behövde nya joggingskor.
Det här är förmodligen det bästa köpet jag någonsin gjort på en skoaffär.

Visst, det är vita och kommer bli smutsiga på en minut samt var onödigt dyra,
men StorA fick inget trotsutrbrott och provade snällt dojjorna så vi var klara på fem minuter.

Det är ungefär så länge jag står ut i en skoaffär så jag var happy,happy och ger
därför omdömet "bästa affären" :)


Om ditt barn också vill ha Blixtendojjor på fötterna finns de på "Din Sko".


Traditioner är till för att hållas!



Vi är alltid sist på kvarteret med de där tråkig utesysslorna som följer
som ett brev på posten när man är husägare.

Idag hade vi dock bestämt att vi skulle "stöka" som vi kallar det.
(Det är i vårt fall motsatsen till normaltillståndet här hemma som
är "stöka ner". )

Jag fick det briljanta idén att jag skulle kratta medan Maken
rengjorde altanen. Detta jag också gjorde.

Vi hade dock bestämt att Maken skulle köra med gräsklipparen
över det mesta av gården så jag hade nog inte behövt ta i som
jag gjorde. Bland annat tänkte jag kratta i min sorgliga ursäkt
till rabatt, och sedan underlätta för honom det planerade
gräsklipperiet genom att kratta diken.

Det var bara det att jag var lite osmart och lämnade högarna I diket.
Och råkade såga ner en buske. Och ansa ett träd. Och kratta halva
gården förutom det...

Med andra ord kan jag inte lyfta mina armar. De vilar tungt på
tangentbordet kan jag säga.

Så hör ni inte från mig så är jag nog träningsvärksförlamad.


Frida

Nostalgi

Jag satt och tittade på "Djävulen bär Prada" igår.
En vansinnigt bra film!

Delar av filmen utspelas i Paris och jag blev akut nostalgisk.

Jag fann mig själv önska att vi kunde åka tillbaka, bara Maken och jag
(minus min dåliga rygg) och återuppleva staden.

Det lär ju aldrig hända, men vi har ju alltid
minnena.





Omskakande upplevelse

I fredags inledde jag dagen med att slå ut min
frukostshake så att innehållet spreds över både
bord, stol, golv och mina  nytvättade jeans.

Jag fortsatta dagen med att få en skakad Lokaflaska att
spreja ut sitt innehåll över bilinredningen, och
mitt andra par jeans för dagen.

Igår glömde jag marinera köttet inför grillningen med
tjejkompisar med familjer.

Lösningen blev potatissallad och rostbiff.

Jag inledde middagen med att spraya ut innehållet
i en skakad Lokaflaska över bordet och mina jeans.
Jag avslutade den med att spilla potatissallad på, japp du
gissade det, mina jeans!

Kanske jag helt enkelt ska vara byxlös imorgon?



Jag har ju faktiskt några flaskor kvar att spilla ut...




Små mirakel kan kännas stora



StorA var våldsamt upphetsad i torsdags.
Han lyckades både cykla uppför den där jobbiga backen han
inte fixade i fjol OCH cykla över gruset vid vägen mot dagis.

Det senare utan att "Slarva loss" som han säger istället för
sladda, elller slira. Låter asroligt!

När jag instämde i hans eufori över att han överkommit
dessa två hinder, både backen och gruset, tittar han upp
mot mig med nåt religöst i blicken och utbrister:

Jaaa Mamma! Det här ÄR en lyckodag!


Frida




När hände det?

När jag fick StorA tyckte jag inte att jag hetsade så mycket.
Annars är det lätt man hamnar i någon inbillad stress som
som nybliven förälder och man märker att "alla andras barn"
alltid är snabbare  i utvecklingen på nåt område.

StorA fick utvecklas i sin egen takt och vi övade inte på
nåt speciellt. De finns dock en hög med hemmavideos som
tyder på motsatsen då jag har en förkärlek för att säga
"ska du vända dig då" på varje snutt. Det handlade dock
bara om att han redan kunde vända sig, men vägrade göra det på film.

Med LillA är det som att jag inte hinner med.
Helt plötsligt kunde han bara sitta.
Helt plötsligt kunde han ställa sig upp.
I måndags kunde han, helt plötsligt, klättar upp i soffan.

Jag står bredvid som ett fån och tänker:
När lärde du dig det?

För är det nåt jag saknar med "andra barnet" så är det
att man inte hinner vara lika närvarande.
Hinner inte vara beredd på att "nästa steg" är på gång.
Det finns ju andra i familjen som också behöver en.

Jag kan dock inte undgå att imponeras över vad barn kan.
När de villl, i sin takt.
Och när de lyckas är det som att de vänder sig i triumf mot
en och tänker: HA! Det trodde du inte va!




Får se vad denna dag kommer att bjuda på för överrraskningar!
Vi ska ut på äventyr, pojkarna och jag.
Ska bli väldig roligt!


Frida


Ibland kan även fläcken på solen lysa igenom


Nä.
Jag är ju ingen matbloggernska. Eller särskilt bra matlagerska för den delen.
Om jag någonsin gjorde en matbok så skulle den heta "Cooking for dummies" '
och följande "recept" skulle inkluderas:

Stekt falukorv, stekt bacon, skivad gurka, Tricolor-pasta och lite pesto.

Klart!

Så alla ni som inte ids laga mat ikväll, men ändå måste. Testa!

True colors

Det var en jobbig eftermiddag igår så jag är fylld av tankar.

På dagen hade jag hållt mig och barnen sysselsatta med
diverse trevligheter inklusive en fikastund med barndomsvännen
och middagsinhandling på MAX.

Men sen gick som luften ur oss.

LillA gnällde från fyra till halv sju då jag gav upp och la honom.
Vet inte fortfarande varför han var som han var, men inget dög.

StorA var hyper. Riktigt hyper.
Inte elak. Inte sur. Men hyper.
"In your face" på nåt sätt.

Själv var jag bara trött.

Maken var på kurs så avlösning var inte att tänka på.

En bidragande orsak till min trötthet är att jag plågas mycket
av huvudvärk nu för tiden.Känner att det kommer från ryggen 
och nacken så det är ju mina gamla synder som spökar.

Kontentan av det hela är att mitt tålamod tryter när
orken ryker. Poetiskt, men tragiskt.

Kanske är det därför jag sitter här och funderar över
stort och smått.

Jag förstår inte föräldrar som känner att de måste hela tiden
upprätthålla någon sorts fasad att det är så himla mysigt
med barn, och att ha barn. För det är det inte.

Om du vågar säga det, du vet klaga lite, så är det vansinnigt
provocerande. Då är du nämligen otacksam.

Man har ju själv satt sig i den situationen
så man får skylla sig själv.

Och tänk på alla de som inte kan eller får barn fast
det är deras högsta önskan?

Hur kan man då ens våga skoja om att lägga ut
barnen på Blocket liksom?
Vad är man egentligen för en människa?

Ojsan, bojsan! Hujedamej!

Jag villa att mina barn ska våga visa vad de känner
oavsett om de är glada eller arga. Om de är ledsna
eller busiga. Om de är uttråkade eller energiska.
Om de behöver vara ifred eller tillsammans med någon.

Därför gör jag också det. Tydligt.

Jag vill att mina barn ska se vad som är äkta känslor
och fejkade sådana.

StorA vet jag redan att jag lyckats med.

Vill ni veta hur?

För att han själv kan säga efter vi bråkat som hund och katt:

Mamma, jag vet att du älskar mig fastän vi
bråkar och du är arg på mig.
Du älskar alltid mig. Det vet jag liksom.





Bästa tipsarna i världen!

Jag fortsätter mycket, mycket gärna att ta emot boktips (se inlägget före),
och tackar ödmjukast för de som redan inkommit.

Kika gärna in där själv om du är lässugen, men saknar uppslag vetja!

Några av titlarna kände jag inte igen så de måste jag läsa på om.
Däremot så slog det mig att det var några år sen jag läste böckerna om
Ayla, så jag letade fram dem. Döm om min förvåning när ytterligare
en titel från boktipsen fanns i den undangömda lådan.

Kontentan är att jag börjar med dessa så får jag beta av resten allt eftersom.
Känner mig dock lite osäker på om jag orkar hålla i "Ayla"-böckerna, men
jag gör ett försök. Det som inte dödar härdar!





Frida

Tips mottages tacksamt!



Jag är extremt sugen på att läsa just nu.
Problemet är att jag har läst allt jag gillar ungefär trehundrafemtivarv.

För tillfället känner jag mig mest taggad på romantiska böcker.

Har du nåt tips till mig?


Frida

Dödligt vapen?

StorA äter mellis och tittar på när jag viker tvätt.

StorA: Mamma. Bananer är den bästa frukten.
Jag: mmmm
StorA: Men mamma! Bananer är det farligaste frukten!
Jag: Farligaste?
StorA: Jaaaaaaaaa
Jag: Men hur är den farlig?
StorA: Man kan liksom ramla på skalet. Det har jag sett liksom
Jag prova en gång, men det gick inte.



Saker jag inte förstår, och aldrig skulle göra.

En av det saker jag aldrig skulle göra är
att fira när en människa har dör oavsett
vad denna gjorde under sin livstid...

*skakar bedrövad på huvudet*


Oh no he didn't!

Jag, Maken, Svågern och Mamma sitter och pratar vid köksbordet.

Mamma berättar hur hon är rädd för att de ska få råttor på
stugan, och att det därför köpt en elektrisk grunka som
ska hålla dem borta i sådana fall.

Jag undrar försynt om det bara är vanliga råttor hon
är rädd för, eller om det också innefattar dammråttor.

Alla skrattar rått då min kära mors pedanteri är vida känt.

Jag undrar då om hon också är rädd för att få fladdermöss
i Öppna spisen (vilket har hänt på förra stugan).

Det är ingen fara för gamla fladdermöss, säger Maken
och tillägger; Svärmor har ju byxor på sig.



Det känns faktiskt som det var aningen lägre än den
tysta minuten han utlyste på
Pappas födelsedag....







Bild via googlesök


Demonstration med hjärtat på rätta stället

Maken har redan begett sig mot Demonstrationståget som
går här i Piteå stad.

Av logistiska skäl går jag inte med.
Med två små barn går det inte att förvänta sig att de
ska orka gå fram och tillbaka samt stå ut med allt som
händer på Rådhustorget idag.

Så jag och grabbarna tar det lugnt en stund till innan
vi beger oss med bil in mot stan.

Bara för att jag inte fysiskt närvarar i tåget så
betyder det dock inte att jag saknas i tanken.

Jag är fortfarande lika upprörd över den ledning vi har
i Sverige.

Jag anser fortfarande att allianspartierna har en
synnerligen människofientlig politik, där de misstror
och försämrar för de som behöver det mest.

Skatteavdrag till de som arbetar och häxjakt på de
som slitit ut sig....

Jag brukar säga att man ska låta sin valröst falla på
personer, utan tänk mer på ideologin.

I dagens läge måste man också ta reda på VAD de
respektive partierna menar när de använder vissa
ord eftersom innebörden inte är densamma.

Till exempel vet kallar Statsministern försäkringar
för bidrag. Bara en sån sak borde väcka varningsklockor.

Tor inte jag kan uttrycka mig mer tydligt än
vad jag gjorde inför valet 2010:



Jag röstar på dem som inte felaktigt kallar försäkringar för bidrag.
Jag röstar på dem som hellre ser att människor aktiveras istället
för passiviseras.
Jag röstar för dem som inte straffar arbetslöshet och sjukdom
med sämre försäkringsersättningar och utslagning.
Jag röstar på dem som tror på människor och inte pengar.
Jag röstar på dem som vill göra det bättre för pensionärerna,
som just nu tvingas skatta bort för mycket av sin uppskjutna inkomst.
Jag röstar på dem som ämnar ge alla a-kassor samma avgift.


Du kanske inte håller med.


Du kanske inte tror på ett samhälle där vi bryr oss om varandra,
stöttar varandra och hjälps åt.

Men det gör jag."  
/Frida 23 augusti 2010


Med det lämnar jag er för att förbereda för avfärd till
årets 1:a maj demonstration.

Ta hand om varandra!

Frida