Det kan vara så att hon som äger denna blogg har blivit ett år äldre idag.

Väldigt ojämna år är det, men med tanke på alla grattishälsningar som

kommit personligen, via sms och facebook kan man tro att det är jämnt.

Vartenda grattis värmer dock måste jag säga!

 

Mest oväntad var nog muffinsen med tillhörande sång som presenterades

av en omtänksam brutta på min nya arbetsplats.

 

Jag hade minikalas för närmaste familjen idag, eftersom jag och StorA

fyller år så nära så tar vi storkalas för honom istället.

Vad jag fick visar jag så småningom, för nu ska jag stöka undan och sen

börja packa.

 

Nästa gång vi hörs är jag nog på ett heeeelt annat ställe.

Och jag lär inte vara ensam..... ;-)

 

 

 

Oj då.

Det gick visst en vecka till.

Vardagen har börjat.

Nytt jobb. StorA har börjat skolan och spelat sina första fotbollsmatcher.

Maken är fortfarande ledig, men har ändå fullt upp med att fixa efter fönsterbyten.

Jag är arbetstrött och har ont i en höft. Det är obra eftersom jag ska gå en mil nästa helg.

 

Allt som allt:

Det händer mycket hela tiden, och ändå inte. Förstår ni hur jag menar?

 

Nu har jag rustat upp mig efter att ha passat på att duscha medan LillA sover.

Snart ska vi hämta storkillen.

Bara borsta håret kvar.

Det var en syssla som StorA skötte när vi var i Stockholm.

Han har ju liksom aviserat att han ska bli frisör när han blir stor så då är de väl

lika bra att han börjar öva tänker jag.

 

När han borstat kvar vände han sig mot mig och sa;

 

 

 

 

 

Å hejsan så lång tid det där tog.

Ja, inte att bli frisk, men att ta sig tid att skriva nåt.

Jag åkte som sagt på en riktig förkylning.

Det som var bra är att det gick över fort, minus snuvan som

jag  fortfarande dras med faktiskt.

 

Det har hänt mycket bra också.

Dörren för jobb stängdes ju i våras. Jag hoppades att ett fönster

skulle öppnas åtminstonde på hösten.  Det har det gjort.

Alla detaljer är inte riktigt klara, men jag har arbete för hösten

säkrat, och jag har faktiskt redan jobbat ett par dagar.

Det känns skönt (och spännande och allt annat som kommer med ett nytt jobb).

 

På tal om fönster så pågår fönsterbyten medan jag sitter här.

Vi började ju för två år sen att byta på ena sidan huset, och nu

fortsätter vi helt sonika på andra. Med "vi" menar jag Maken och min far.

Det är bäst så eftersom jag är svagare än svagast....

 

 

 

Vi hörs snart igen!

 

Jag har varit frånvarande ett tag av en anledning.

Här borde det förmodligen stå nåt om den fantastiska semestern

vi hade i Stockholm förra veckan för jag har hur mycket som helst att

berätta. Istället skriver jag dessa korta rader.

Jag är nämligen sjuk.

Det är länge sen jag var så här dålig.

 

Karlar brukar ju säga att vara förkyld är värre än att föda barn.

Jag har fött barn.

 

Vi hörs när jag är frisk!

 

/Frida