Det är över nu
Måhända ryms mina pinaler i en kartong, men intrycken och minnena tar desto större plats.
Jag är tacksam för dem och alla fina människor jag mött!
Jag försöker vara fin....men.....
StorA sitter nära.
Stryker sig mot mig.
Drar tillbaka handen och säger med rynkad panna:
Är dina stickiga ben dina hemliga vapen?
Cravings
Många letade åt mig och vissa for över hela stan.
En letade faktiskt till och med i Spanien(och det var
ju bra för komma hem i tid gick ju visst inte).
Hur som helst, ingen lyckades.
Igår på morsdagsfirandet hände det dock.
Storasyster hade hittat den. På Dollarstore.
Måhända det är två år försent, men jag gick in i
skengravidsläget och njöt som besatt.
Visst inte behöver jag låtsas vara gravid för att äta dem i fortsättningen va?
Flera anledningar att fira
Så himla roligt det var att Loreen vann!
Idag har jag fått sovmorgon till tio i elva.
När jag vaknade var hela familjen dessutom borta och
jag vet inte riktigt var de är, men hem kommer de väl så småningom.
Dessutom kommer mina förälrar, svärmor och storasyster med familj
hit lite senare då ska vi ha dubbelkalas.
Maken fyllde år i torsdags och idag är det alla mammors dag.
Jag hoppas att just DIN dag, oavsett vad du gör, blir himla fin.
Eller, varför inte, euforisk?
Mamma. Den här är till dig.
Jag älskar dig.
Sommardag
Idag har det varit sommar i luften.
Just nu laddar jag inför Eurovisionschlagern med att njuta av solen som värmer
mig där jag sitter i solstolen som står på altanen.
Jag har också hunnit med ett kalas och en powernap på eftermiddagen.
Sommarens första grillning blev dagens middag.
En dag som helt enkelt varit bra, och välbehövlig, för både kropp och själ!
Avslutas dagen med Loreenvinst skulle den bli makalöst bra.
Vi håller tummarna för det va?!
LillA Picasso?
Jag var på ett möte i onsdags och mottog följande sms av Maken under kvällen:
Om StorA var orolig igår då han kastat upp skorna på taket, så vet jag inte hur LillA ska känna sig, borde vara som Al Qaida.
Han har gått lös med en svart märkpenna på följande ställen.
Tapeten vid spegeln..
Lådorna på dator bordet
Bordet i mittenrummet
Dörrlisterna in till köket
Spegeln
Soffan i mittenrummet
Och sist men inte minst bägge nysprutlackerade dörrarna.
Gissa om jag är upprörd.
//Lätt upprörda maken
Tur min man är bättre än VIM på fläckborttagning, för han fick bort allt innan jag var hemma.
För er som undrar så ja, han såg på TV under tiden brottet begicks. Å andra sidan var det detsamma som LillA också "låtsades" göra.
Gråt utan tandagnisslan, bara lite gnissel i maskineriet....
Han har läääängtat efter sommar och fotbollsträning.
Jag kom hem precis innan läggdags och vi mös litegrand.
Jag (glad i hågen): Vet du? Jag har varit på möte för föräldrar
som har barn som vill börja spela fotboll, och det blir ett
lag för dig i år.
StorA börjar storgråta.
Inte riktigt den reaktion jag hoppats på.
Jag( förvånad): Men gubben? Vad är det?
StorA (hulkande): Jag viiiiill inte spela fotboll!
Jag (inte så ärligt): Men om du inte vill så måste du inte.
Fast jag trodde du ville. XX föräldrar var där så han ska spela, och
NN:s föräldrar.
StorA(lugnare): Var LL:s pappa där?
Jag: Nä, men hans mamma. Plus att jag kommer vara på alla träningar.
StorA: Då vill jag spela.
StorA börjar storgråta igen
Jag (förvånad): Vad är det nu då?
StorA (krokodiltårsgråtandes): Jag viiiiill inte ha några fotbollskor
Jag: Det behöver du inte, det går så bra med joggingskor
StorA börjar gråta i epitet med Niagarafallen
Jag (helt ställd): Men vad är det nu då?
StorA (får Lille Skutt att framstå som subtil): Jag har kastat upp
mina joggingskor på taaaaket!
Jag(inte beredd på detta): På taket?
StorA nickar.
Jag: Men de kan vi ju ta ner. Lugna dig, det är ingen fara!
Men det är ju bra om du inte kastar upp dem nåt mer.
Och visst.
Det låg en joggingsko och en foppatoffla på taket som Maken fick hämta ner.
Slutet gott, allting gott.
Det blir fotboll. Så det så!
Kreativt?
Det är ju inte så att det saknas väskor hemma hos oss om jag säger så men, men....
Den försvunna diamanten
Jag och barnen har haft en väldigt bra dag idag.
Vi har hängt en hel del med mamma/mormor och även med syster/moster.
StorA köpte lego och byggde ihop det hemma hos mormor.
Såklart glömdes en del kvar konstaterades det under gråt idag när vi kom hem.
Jag sms:ade mamma som skulle hålla utkik och, javisst, hon hittade den försvunna "diamanten".
Jag (läser sms:et): Mormor har hittat Catwomans diamant.
StorA(tittar upp): Har hon?
Jag: Japp, den var i vardagsrummet. Jag skriver attt du blev glad.
StorA (rynkar pannan): Men mamma! Jag blev ju inte glad.
Jag blev ju bara pyttelite lycklig...
Lite vemodigt....
...är det att det återigen händer nåt så man påtagligt påminns om att bebistiden är förbi.
Det är både lite tomt, och i ärlighetens namn, skönt på samma gång.
Det är en balansgång...
Å enda sidan får man inte slåss.
Å andra sidan slåss LillA ändå.
Å tredje sidan så står StorA och ropar "slå mig".
Det enda jag vet är att tillslut gör någon illa sig så
jag fortsätter att säga nej till sådana lekar.
Det är dock svårt att få StorA att förstå att han inte kan
hålla på att säga så till lillebror, eftersom den yngre inte
vet när lek och allvar har sin början och slut.
Solen skiner idag och strax ska vi gå ut har jag bestämt.
Igår regnade det och jag jobbade hårt för att lära LillA
frasen "Maskar blä" eftersom han envisades med att försöka
stoppa upp dem mot munnen heeeela tiden.
Tillslut gick det in.
Fast då hittade han på att han var rädd för dem istället.
Ibland önskar jag han var lite mer mellanmjölk.
Ni vet.
I Sverige är lagom bäst. I andra länder är bäst bäst, men i
Sverige är lagom bäst (som GAS så fin uttryckte det).
Men i en tvåårstrotsig kropp är det av eller på.
Det går det också.
Bäst att sluta nu, när jag surrat lagomt...
Rymmaren!
Det verkar inte finnas någon hejd på LillA i dag.
Han vägrade somna när det var dags för en tupplur.
Helt plötsligt kommer han springande till vardagsrummet.
StorA sitter oskyldigt i sitt rum och har således inte lyft ur honom.
Jag bär tillbaka honom.
Han är aaaaaarg och ledsen.
Förklarar att man inte får klättra ur sängen.
Det blir lugnt och tyst.
Jag tror han somnat.
Smyger mig dit.
Då går ungen omkring i rummet.
Jag lägger tillbaka honom.
Nästa gång jag går in har två mjukisdjur plötsligt hamnat i hans säng.
Antagligen har han klättrar ut, och tillbaka, med sina mjuka kompisar.
Somnar gör han efter en stund.
Jag hör när han vaknar och smyger dit och får då se hur han gör.
På en sekund är han över och nere på golvet.
Ljudlöst dessutom.
Nämnde jag att vi ska byta till juniorsäng nu?
Det är snart dags att lägga LillA för natten. Således förbereder jag
mig för kvällspasset i mitt nya liv som fångvaktare.
Han är lite för smart för mitt eget bästa....
Nästan hela tiden.
Han är ju dock bara två. Jag förväntar mig trots hela tiden då han är tre.
Man får säga nej, nej och åter nej.
Han ger dock igen bäst han kan, även verbalt.
Jag: Nej! Inte hälla ut vattnet!
LillA (med vickande huvud): Bla bla bla bla bla bla bla bla
Jag (less efter femtielfte gången) : Sluta! Det räcker med "bla bla bla" nu!
LillA( drar efter andan): Blo blo blo blo blo blo blo blo blo....
Men varför?
Regnet det bara öser ner!
Ungarna har redan hunnit vara ovänner så vi MÅSTE hitta på nåt idag. Nimbys skulle nog vara det bästa, men min rygg håller på att låsa sig så ur det perspektivet lockar det inte att åka dit. Dessutom är det inte så kul att åka dit ensam med dem för LillA kan man inte lämna utan övervakare. Han är alldeles för orädd för sitt eget bästa...
Nej, som sagt, regnigt och grått idag, och det avspeglar sinnesstämningen.
Piggar upp mig med en bild på Malmö istället. Där var det soligt och grönt! Känns svårt att förstå att det är samma land....
Malmöresan i bilder
och fina kompis och vi drog till flygplatsen.
Det är tur man har fina resvänner när man inte gillar att flyga.
De var lugna och förväntansfulla. Det var en bra balans mot mig
som var förväntansfull och spänd som en fiolsträng.
Efter att vi checkat in på vårt "lilla" rum drog vi ner på stan.
Vi lyckades med konsstycket att gå vilse (inne i en galleria), men hittade
tillslut vårt lunchställe:
Såklart med efterrätt också men den försvann så snabbt så ni
får inget bildbevis på chokladcookien.
Vissa (jag) handlade mer än andra, men shoppade gjorde vi alla, två
dagar i sträck. Det är trevlig med shopping.
Jag chockade omvärlden med att inte handla en endaste överdel
i varken svart eller grått. Vi kan säga att jag for åt det andra hållet
Over the top and far away liksom.
Den fjärde i resesällskapet lyckades gå vilse mest hela tiden.
Dock inte i en galleria.
Tillslut hittade vi igen varandra och tog en "Naughty"-drink på en
uteservering. Värmen lyste med sig frånvaro, men genererades ändå
av sällskapet, gasolbrännarna och filtar som fanns utlagda.
Vi promenderade senare vidare över torget för att spontant hamna
på T.G.I.Friday där vi åt middag. De spelade NKOTB när vi kom in,
följt av några BSB låtar så vi tog det som ett tecken från ovan.
Vi dansade väldigt Svensson genom att gunga från sida vid sida
sittandes ordentligt vid bordet, sjungandes i ett lämpligt tonläge.
Ett annat sällskap stod på borden och vrålade.
Jag tror inte de var från Norrbotten.
Jag tyckte Malmö var oväntat fint, med många gamla byggnader
och dessutom kullerstensgator på vissa ställen.
Vår taxichaufför som skjutsade oss till konserten på söndagkvällen
höll inte riktigt med. Men så hade han också bott i Piteå under några år
på nittiotalet visade det sig, och han skulle hellre bo där igen sa han.
Så är det liksom. Vart du än far träffar du en Piiiitbo.
Nu tror du säkert att detta var fikapaus. Men näääää!
När man har semester (utan barn) kan man äta vad man vill till lunch.
Detta var söndagslunchen.
Jag vill ha flera sådana i framtiden. Superduperdupergod!
Konserten har jag ju redan berättat om så ni slipper höra om min himmelska
upplevelse av den igen, men jag måste understryka att hela resan var finfin
och sällskapet av toppklass!
Som ni nog förstår så drog jag inte till Australien för att hänga
med på bandens turné där. Men OM det hade gått, hade dessa
tre finingar hängt med-det vet jag!
Ha en bra dag nu alla lediga!
♥
Frida
Listig som en räv?
Speciellt när någon annan gör det.
Igår på förskolan, när barnen var ute, så blev han så där sugen.
Problemet var bara att cykeln han ville ha var upptagen av
en annan pojke. Denne pojke skrek i högan sky så fort LillA
närmade sig. Han anade väl att han hade konkurrens.
LillA är bevisligen inte tappad bakom en vagn.
Han går fram till pojken, tar dennes mössa och kastar den
en bit bort. Pojken går då av cykeln för att hämta den.
Ni kan ju gissa vad LillA gjorde då? :D
Men nej.
Han må vara listig den unge herrn, men kom undan med det
gjorde han inte för Fröken såg på.
Så kan det gå....
NKOTBSB
Visst är det okej att börja i slutet?
Jag hade sett fram emot konserten med NKOTBSB i mååååånader.
Min föraning sa att jag skulle tycka det var kul och nostalgiskt.
Jag hade inte väntat mig att jag skulle hamna i himlen.
För så bra tyckte jag att den var!
I och med att scenen hade en lång "tunga" ut med en rund liten scen
längst ut var vi många som fick stå nära. Jag hade bara två (korta)
personer framför mig och såg riktigt bra.
Någon närkontakt fick jag dock aldrig med någon.
Såvida inte en blinkning från Howie och en fånga flagga kastad
av Donnie räknas? Den senare gav jag dock bort till mig vän som
är Donnie-fanet av oss två. :)
Det var nära vi busade till det och åkte till Oslo, istället för hem, igår.
Sitter också och funderar på om man kan ta en "sista minuten" till Australien?
För nu vankas nämligen en turné där. Tänk vad förvånad Maken skulle bli! ;)
Vill för övrigt tillägga att det är jag som gör hjärtat till Brian på nedre bilden.
Några i mitt sällskap anklagade mig för snusk.
Jag anser mig helt oskyldig!
Himmelriket!
Konserten var så bra, så braaaaaaa, så braaaaaaaaa!!!!
Jag är helt i chock och måste vila upp mig innan jag återkommer med rapport om resan och konserten.
Kärlek!
På resade fot!
Vi är framme i Malmö.
Det blåser en del och det kändes vid landningen...
Starten på Arlanda avbröts då de fick ett fellarm. Vi tog bara en runda på marken och sen var tydligen det hela löst, eller som kaptenen uttryckte det: Superlugnt!
Min galna syster fick en vision att solljuset ovanför molnet skadade henne om hon var en vampyr i Cullen-klanen. Hennes skills skulle vara att kunna göra sig osynlig och supersnabb. Hon skulle således springa runt i planet och materialisera sig sittandes i någons knä och med ett hissande ljud blotta tänderna.
Om ni hade varit där hade ni förstått det roliga. Och om ni har läst/sett Twilight. Och om ni bejakar er inre fjortonåringar.
Ni andra kan föreställa er syrran göra ovanstående, i ett fullt plan, fullt synlig och inte så supersnabb. Det gjorde jag i mitt huvud... :-D
Nu är vi incheckade i vårt " lilla rum" på Scandic. Stan nästa! :)
NKOTBSB
Idag är en bättre dag!
Jag har ju nämligen en del att se fram emot kom jag på
Jag håller fullkomligt på att längta ihjäl mig.
En del av mig kan inte förstå att det är sant.
Resten är skräckslagen inför flygningen.....
Nåja.
Balans är allt, eller hur?
Långsamt farväl
Det känns som maj flyger fram fastän den just startat.
Det känns som att tiden är för kort innan juni är här.
Det känns som om jag hela tiden säger hej då.
Det känns jobbigt att ta avsked.
Det känns jobbigt.
Det känns.
Men min verklighet består av det just nu.
Som vikarie vet jag att man glöms bort när man går vidare till annat.
Kanske skulle det kännas bättre om jag visste vad jag går vidare till.
För vidare måste jag, varken jag vill eller ej.
Jag vill inte, men har inget val.
Jag vill inte.
Det känns jobbigt att gå vidare.
Det känns jobbigt.
Det känns.
Jag fortsätter med farväl.
Ett långsamt farväl.
När karlarna är borta...
Maken och min käre far är båda på samma möte
med tillhörande övernattning. Jag föreslog således för min
fina mamma att hon, jag och barnen skulle äta middag tillsammans.
Så vi gjorde.
Röda lyktan fick sig ett besök, och sedan åt vi glass och fikade
hemma hos mamma. Hon och jag hann inte surra så mycket,
för de var andra som pockade på uppmärksamheten.
Däremot hann vi gömma en hel del legogubbar och självaste
mormodern hann rita både tomar, gubbar och hus.
LillA somnade en halvtimme efter att vi kommit hem.
StorA ligger nu och sjunger för sig själv på sin fars sida av sängen.
Själv ska jag krypa upp i soffan och bara slappna av en stund.
Ha en skön kväll du med!
♥
Frida
Söndagsnöje
Söndagen har varit lång!
LillA vaknade strax före sju, och så även StorA.
Jag och storkillen var på en fotbollsmatch idag och det var tur för annars
hade jag nog blivit liggande i soffan heeeeela dagen.
Jag är nämligen inne i ett läs-il!
På kort tid (läs en vecka) har jag hunnit läsa Åsa Larssons
"Till offer åt Molok", Katarina Wennstams "Svikaren" och nu
är jag halvvägs genom Mats Strandbergs "Cirkeln".
Jag är så otroligt glad för att jag KAN läsa som jag vill nu,
tack vare Paddan och bibliotekets e-böcker.
Upptäckte idag att StorA är på gång med läsandet också då
han började ljuda bokstäver och försöka sätta ihop dem
till ord när han bläddrade i sin Bamsebok.
Nu ska jag fortsätta läsa för jag vill se vad som händer....
Hoppas ni haft en bra söndag också!
Sött!
Snön har vräkt ner över Piteå idag.
Visst, det smälter lika fort, men inte har humöret varit på topp.
Svärmor kom förbi och jag och StorA köpte lite fika åt oss.
De hade någonting nytt som vi testade; Tobleronetrianglar
Omdömet?
Gott, men skapade inte så mycket merbegär.
När vi ändå är inne på ämnet "gott" så kan jag glädja mig åt
att "Fridakakan" gjort succe hos både Läna och Malin!
Kika in hos dem vetja och säg hej.
Dessa sköna människor borde ni också lära känna, för de
kommer att berika era liv!
Ha en skön lördagkväll!
♥
Frida
Man får akta sig för vad man säger!
Vi är ju inte så förtjusta i det här med städning i det här hemmet.
Det kan vara så att jag har hintat om det lite diskret tidigare.
Mycket diskret.
Vid ett tillfälle avslöjade jag att jag kan tycka att det är riktigt
trevligt att dammtorka OM man är själv och får poppa musik
riktigt högt samtidigt.
För en stund sedan, när Maken skulle åka bort, så tog han med sig
LillA och StorA har en kompis här.
Eftersom han berättat lite lagomt i förbigående att han dammsugit,
och städat toaletterna idag så fattade till och med jag piken.
Så javisst.
Jag har dammtorkat huset, och samtidigt lyssnat på både Backstreet
boys och New Kids On The Block eftersom det stundar konsert nästa helg.
Så.
När ni har fredagsmys så har jag haft fredagsstädning.
Och det var faktiskt riktigt trevligt.
Egentid på nåt vis.
Här kunde jag ju ha önskat dig en fin fredag, men jag
skickar också med hälsningen från min vän SvBG skickade i ett sms:
Luke Skywalker hälsar dagen till ära: "May the 4th be with you"
Kvinnan på bilden är inte Luke Skywalker...
Trollen måste också ha någonstans att bo
LillA har länge vägrat att öppna munnen när det blivit dags för tandborstning. Det är förvånande eftersom han frekvent har den öppen när han surrar från morgon till kväll.
Tillslut blev jag desperat.
Tog till det där med " tandtrollen" trots att jag tänkte han skulle vara för liten för att förstå. Men si, det var ett framgångsrecept! Troll är något som unge herrn förstår, och han vill då rakt inte att de ska bo i hans mun.
Han gapar fort och stort!
"Nu flyttar trollen" säger jag när vi håller på.
LillA instämmer nickande.
" Till farmor" lägger han till.
1:a maj!
Hela familjen har gått i demonstrationståg idag. LillA somnade i vagnen, men StorA gick hela vägen. På den timme det tog att gå 4.43 km så frågade han hur länge det var kvar exakt noll gånger. Det var också antalet gånger han gnällde. Jag var så otroligt stolt och imponerad!
Vi hann med att fika på stans nyaste fik också, och nu ska jag traditionsenligt svimma i soffan. :-)
Ha en fin första maj!
