Usain Bolt skulle erkänna sig besegrad...
Maken var uppe på taket och skulle rikta om TV-antennen.
Plötsligt hör jag hur han vrålar.
Han hörde nämligen
"Vad gör du pappa" från sonen.
Enda problemet var att sagde son utan att göra ett ljud
hade klättrat upp på taket och satt vi skorstenen när han
yttrade detta.
Maken ropar på mig som låg inne och läste.
Bredvid Frida hade Bolt stått stilla (gammalt mamma-ordspråk)
Slutet var dock gott-allting gott.
Vår lilla klätterapa tog sig ner själv, men modern ängsligt
stående bakom på stegen.
Jag hann dock gråta en sväng för vad som kunde hänt
när han väl kom ner.
Såklart fick vi återigen ha pratet om att göra som man är tillsagd.
Konstigt vad en snart-treåring glömmer fort.....
Frida
Hjälp!! Pust!! Flämt!! Fy!!!
Höll på att få en hjärtinfarkt då jag läste...gulp!
Skönt att det gick bra!!
Kram!/Maria med hjärtat i halsgropen
Huva!! Tur att det gick bra. Lycka till i morgon!! KRAM
Glömde skriva mitt namn. Förstår att A var nyfiken på vad som hände uppe på taket. Men han lite för liten för att klättra upp!! Minns när jag en vinter klättrade på vårt tak på gäddis och ramlade över på er sida, fick hoppa ner från erat garage istället. Men då var jag säkert 9 år! :)
Mariakoden:Själv har jag hämtat mig!
Bea: Mycket tur! Dina klättringseskapader hade jag glömt, till nu! HAHA! Tack för påminnelsen!
Huvvaligen!! Vilken hemsk upplevelse!! Å, vilken tur att det gick bra!!!
Grattis till er bröllopsdag!! Härligt att ni fick komma iväg å mysa lite!! ;)
Kramen, Maria
Bus-pojk! Tur det gick bra! =)
Grattis till pappers-bröllopet! =)
Kraam kraam!
Puhh, vilken pärs.. Det är verkligen inte något man vill vara med om! Tur allt gick bra! Kram!
Jisses ! Förstår att du var snabb...
Vet precis hur det är/var... Äldsten, sonen, hann ÖVERALLT...och lite till och snabbare än blixten var han ! Och lurade lillasyster Cissi med sig gjorde han också...men det gick bra för det mesta...hihi !
***
KRAAAM EVA
Oj oj tur att allt gick bra tillslut :)
Dom är ruskigt snabba, dom små... David klättrade halvvägs upp på stegen när maken rensade hängrännorna förra veckan. Ner tog han sig inte så Fredde fick svinga sig runt och klättra ner på undersidan av stegen och sen lyfta ner den arma sonen.
Men usch då! Hemska tankar om va som kunde ha hänt:O Så gott att det gick bra.
Ojojoj, man blir alldeles kall...
Tänk att det barnet är mycket likt min son när han var liten. Han var ofta på något tak eller i nån björk. Vilken tur att Farbror"Junas"brukade plocka ner honom när jag inte hann med. Men hjärtat hade jag i halsgropen eller i hjärnan.
Kramar