I took a wrong turn and I just kept going...
Det började så bra.
Jag gav dem tak över huvudet. Jag gav dem kärlek. Jag gav dem näring.
Jag skyddade dem när det blåste kallt och såg till att de fick ljus och värme.
Var all min möda förgäves?
För trots mina ansträngningar verkar det som att det gått snett för dem i livet...
Men dom lever ju iaf! För mig är det en bedrift ;-)
Vi kan ta varann i hand!!!
Mina ser ut likadant på altanen fast jag har en annan variant. Jag skyller iallafall på blåsten. Det är så himla skönt att ha något att skylla på. Överväger om jag ska klippa ner mina och låta dem börja om igen.
Ingela: Word!
Malin B: Visste inte ens att man kunde klippa ner dem. Ser du! Man lär sig nåt-varje dag! :D
Och DÄR, i de två sista kommentarerna, slutade jämförelserna med våra kära barn att vara applicerbara i verkligheten...
...och så får man släppa taget/kontrollen:-) det går som det går (för barn och blommor) huvudsaken att man gör så gott man kan:-)
SvBG: Ja, så är det!
Maggan: Absolut! Good-enough hette det va?
Plastblommor is the shit ;-)
Jag vet Jimmy! Jag veeeet! Det är tacken för att jag vågar vara lite wild and crazy och köpa nåt levande till altanen. Inne är det bara plastic fantastic som gäller. Får se om jag ger mig ut och köper nåt sånt till amplarna också om blommorna helt ger upp...