Tisdag för två veckor sedan åkte båda barnen på den onämnbara sjukan. LillA hann veckan efter vara på förskolan i tre dagar innan han fick feber (vilket han fortfarande har) och idag fick jag hämta hem StorA vid halv tio då även han fått feber.

Jag vet inte vad det kallas när barnen är sjuka när man själv är sjukskriven, men jag känner så tydligt att vård av barn är extremt påfrestande när man själv är utmattad redan innan. 

Det verkar dock som mammakraften ger en den där boosten man behöver för att klara av det, för i enlighet med traditionen blir barnen alltid sjuka när deras far ska på annan ort, (men mamman kan krascha när den förlorade Maken åter är i hemmet). 

I vecka är han dock på hemmaplan vilket är skönt!

Sen har vi ju vårt fantastiska nätverk som alltid fångar oss. Igår i form av svärmor som hade LillA hos sig när jag både hade läkarbesök och rehabiliteringsmöte inbokat (blir fortsatt sjukskriven). Idag har vi ett viktigt skolmöte kring StorA på agendan och då kommer mamma hit. Oj vad vi är lyckligt lottade!