Expertpanelen tillkallas!

Jag måste ha gjort nåt bra det här arbetsåret för avtackad har jag blivit med råge. En del "tack" var mer väntade än andra, och några oväntade värmde lite extra i hjärteroten.

Nedan kan ni se några av mina presenter.

Det är nu jag behöver hjälp.
Vad är det för fina växtligheter jag fått?
Hur ser jag till att de överlever?

Tack på förhand! /Frida


Bygger mera

Nä.
Vi har inte fått hybris och bygger ytterligare en altan förutom vår "lilla" befintliga (host harkel).

Näpp.
Det ska bli en ny boda helt enkelt!


What's wrong with this picture?

Vad säger ni?



Undrar om de överhuvudtaget har parkeringsvakter på ön säger jag...  :-D

Lugn och ro

Jag är heeeelt slut!
Det har hänt en del jobbiga grejer på det yrkesmässiga planet
i veckan och det har fullständigt dränerat mig på energi.

Annat var det för en vecka sen då jag, som bekant, tog det lugnt.

Tisdagen tog vi bussen upp till Amadores och njöt ett par timmar.












Ikväll kommer jag att ligga i soffan och vila upp mig istället.

Det känns faktiskt helt okej det också!


Hoppas att du får en fin kväll! ♥ Frida


Det som växer

Det gick inte så bra i handbollen igår, men jag är inte bitter.
Sitter dock här med lite ångest.
Inte börja om att jobba ångest, utan mer "stiga upp tidigt-ångest".
Om jag ändå måste jobba så kan jag ju bjuda på nåt fint för er att
kika på under tiden. Bra va?!

Jag vet ju att jag har ett antal trädgårdsintresserade människor
som läser här. Själv kan jag ju bara namnet på ett fåtal blommor
och buskar så jag kan inte berätta exakt vad nig ser.
Ni kan ju alltid roa er med att namge vad ni ser vetja!


Okej. Inte direkt trädgård, men ni var ju tvugna att få se lite på stranden
också faktiskt....









image description



Och ja.
Jag kände igen en massa av växterna/blommorna.
Det var bara det att de nog gick på anabola eller nåt för de var så stora
i jämförelse med vad jag är van att se dem här i Svedala.

Nä vänner!
Ha en bra dag!

/Frida (som tidsinställde inlägget för jag kan inte vara på två ställen samtidigt)

Vackert vit vintervärld



Försöker febrilt vakna till liv, men kroppen är ack så trött tyvärr.
Ska snart iväg till sjukgymnasten och staka ut nya vägar.
Tror det kommer bli bra.

Hoppas ni får en fin dag alla ni därute!

Frida





PS: Kolla gärna in mitt förra inlägg. Ack så viktigt! Ds

Scary crow(d)

Häromdagen var det så sjuuuukt mycket fåglar uti oss.
Jag höll mig inomhus och tog kort genom fönstret.
Det fanns ju som bekant en film som handlade om dylika som blir helt galna
så jag tycker det blir obehagligt när stora kluster samlas så nära inpå husknuten.





Nu är jag ju för feg för att faktiskt ha sett filmen " Fåglarna", men jag förstår
ju ändå vad den handlar om liksom. Det har jag googlat på.


Kraaa kraaaam på er!

Frida

Se upp i (ehum) backen

Tisdagar är sen ett par veckor tillbaka promenaddag.
Då träffas jag, mamma, syrran, kusinen och mostrarna för
en gemensam promenad. Hälsofrämjande på alla sätt och vis
för det finns ju som bekant ett ordstäv som säger
"Ett gott skratt förlänger livet".

Tanken är att vi ska utgå från olika ställen varje gång.

Under förr förra veckans promenad befann vi oss i en by utanför
Pite(å). Där varnas det för de mest otippade saker mitt ute i ingenstans.



                   Får se vad för farligheter som dyker upp ikväll....

Undertecknad ska jobba över så jag hoppas jag hinner i tid till
avgången. Går det så går det ju liksom!

/Frida

Efter regn kommer solsken



                                           Regnet det bara öste ner....


Svärmor kom förbi i går eftermiddag och räddade dagen.
Precis när vi klätt oss för att gå ut en stund började det ösregna tyvärr.

Vi var dock ute ändå, fast bara på altanen.
LillA provade känna på regnet, och efter en stund ville han leka ute i
det. Dock blev sejouren för det kort på grund av hans förkylning.

Receptet verkade dock fungera.
Han somnade vid halv åtta igår och sov hela natten.

Välbehövligt för båda barn och mammor kan jag säga.

Utvilad mamma, utvilade barn och solen strålar.
En skinande dag på alla sätt och vis med andra ord!



                                     LillA och farmor känner på regnet


I took a wrong turn and I just kept going (del två)

Sjukgymnastbesök och kaffesurr med fina vännen Karro stod
på min agenda idag. När jag kom hem igen fick jag ett ryck
och bestämde mig för att ta en promenad.
Med utvald Spotifymusik i öronen satte jag av mot min skog.
När jag gått genom den bestämde jag mig för att fortsätta
längst skogsvägen på andra sidan. En sida jag aldrig gått på.

Från början svängde stigen åt rätt håll, men sen hände det nåt.
Det kändes som jag gick i evigheter, men icket att den
svängde åt rätt håll en endaste gång.
Jag började inbilla mig att det stod en massa björnar och
tittade på mig bakom varje träd. Därför bestämde jag mig
för att ge efter för mig impuls och göra lite oväsen när jag gick.
Detta gjorde jag med att sjunga.
Dock kom jag på att att om jag möter någon människa på vägen,
förlåt jag menar stigen, så kommer de ju att tro jag är galen.
Kändes på nåt sätt som jag var fast i moment 22.

När jag tillslut kom fram till en bäck vänder jag om.
Någon måtta får det vara tänkte jag då jag helst ville
komma hem innan det blir mörk (lite överdrivet, jag bor ju
ändå i Norrbotten).

Istället för en kort promenad var jag ute i 55 minuter.
Senaste promenaden var i slutet av juni så om ni inte hör
nåt från mig på några dagar så har kropen fått en chock och gett upp.




Smärtsamt avbrott



Vi drog igång i morse igen.
Jag hann bidra i ca 11 minuter innan det hände.
Det small till i ryggen som bara den.
Förmodligen är det en upphakning sa läkaren och imorgon ska jag
förhoppningsvis få hjälp av en sjukgymnast.


Det blev några brädor att leverera.....



Bodan är ett minne blott och det känns skönt att demoleringen är avklarad.
Funderar dock på att sluta lyssna på "Arga Snickaren" då jag bevisligen
bara får ont av att göra som han säger.

Får skaffa mig en ny husgud helt enkelt.

Hursomhelst:
Eftersom ryggen inte känns vidare bra så tar jag paus på obestämd tid.

Sköt om er till vi ses igen!

Frida



Avskalat



Jag och Maken har fortsatt vårt teamwork i demoleringsfirman.
Svärmor kom hit och var med barnen så vi kunde köra på i fler
timmar än vad som annars varit möjligt.

Tre svängar till soptippen blev det, men nu återstår "bara" skalet.
Förhoppningsvis tar vi det imorgon såvida ingen av oss ådragit oss pest
eller nåt annat otrevligt.

För intresseklubben kan meddelas att det fanns inga getingtullar, men väldigt
mycket muslort. Undrar var hela byns musbefolkning ska bo nästa vinter?

Nöjd efter en god dags arbete, och mätt efter en supergod pizza (vi hade
glömt äta lunch), har jag nyss duschat och tagit på myskläder.

Soffläga intaget härmed snarast, och det är jag banne mig värd!

Faller som furor



Vi har sysslat med att fylla ett släp idag. Orsaken är att vi äntligen, efter att
han bott här sen 2003, bestämt oss för att riva "Bodan" på baksidan.
Anledningen till att vi fått den berömda "tummen ur" är att den har börjat bli
ordentligt skev och vind.

Före såg den ut så här tråkigt (och för att understryka exakt HUR tråkigt tog
jag en bild från en mycket regning dag)



Nu är lilla utbyggnaden nästan borta, så när som golvet som inte fick plats.

Imorgon måstes vi med andra ord till Tippen med allt skräp.



Jag lyckades med konsstycket att trampa ner i ett hål, snubbla,
riva sönder byxor och få två rivsår på baksida lår från en bräda med spik på.

Maken mumlade nåt om Stelkrampsspruta, men det låtsades jag inte höra.

Efter att inspektera skadan höll han med, åtminstonde för nu.

Tur det.


Sommar!



27 grader i skuggan och jag äter vattenmelon.

Sommar som sagt!

Där stack det rekordet

Jag skröt förundrat över att det var den 25 juni
och jag än inte hade fått ett myggbett.

Det är nu den 26 juni och efter en promenad,
delvis genom min skog, har jag nu uppskattningsvis
3050 stycken om jag ska gå på hur det kliar
över hela kroppen.

Nåja.

Säg den lycka som varar.



Gräset är inte grönare....



Ser ni!

Ser niiiiiiii????

Gräspollenallergikern nummer ett (i min värld) har klippt gräset.
Fatta!

Det hade ju förstås varit bra om jag kommit ihåg att ta
super-dupermedicinen imorse istället för efteråt när jag var klar.

Det hade ju också varit ännu bättre om jag letat upp min
Bricanylinhalator innan jag startade också.

Det tog bara tio minuter, och ett astmaanfall senare, att hitta den.

Här sitter jag dock med skakande händer och tung andning och
känner mig mycket, mycket nöjd med mig själv över att jag
orkade och gjorde det.

Med tanke på hur jag mår lär jag inte göra om det på ett
tag om jag säger så...

Ha en fortsatt fin dag! Jag kommer spendera resterande av dagen
inomhus misstänker jag....



Frida


Svensbylijda!

Jag hade ett ärende till Svensbylidja idag och LillA fick hänga på.
Vi hade så tur att en skolklass var på gång så vi fick se värdar i tidstypiska kläder,
kika in i bagarstugan där bröd skulle till att bakas samt hälsa på djuren.

Tanken var att vi skulle fika också, men LillA blev kinkig så jag valde att åka
hem istället. Väl hemma sov han i två timmar.

När jag för många år sedan sommarjobbade som Turistinformatör så brukade
jag alltid föreslå just Svensbyliden som utflyktsmål.

Det är fantastiskt vackert, och dessutom händer det saker där hela tiden.

Åker ni till Pite(å) i sommar så gör ett besök vetja.

Ni kommer inte att ångra er!











Om ni är nyfiken på vad som händer och när så kolla
här.




En ny årstid är kommen!

Ni säger glatt "sommar".
Jag säger täppt "pollensäsong".






I took a wrong turn and I just kept going...



Det började så bra.

Jag gav dem tak över huvudet. Jag gav dem kärlek. Jag gav dem näring.
Jag skyddade dem när det blåste kallt och såg till att de fick ljus och värme.

Var all min möda förgäves?




För trots mina ansträngningar verkar det som att det gått snett för dem i livet...


Det enda som är bra...

...med att det åskade ikväll är att den i alla fall inte
kan dra iväg med någon värme.



Känns ju verkligen som det är första juni imorgon.
Verkligen...

(Jag inser att jag borde haft en bild på åskmolnen eller nåt, men då
var jag inomhus. Jag säger inte att jag är rädd eller så men att
lägga mig under täcket, alternativt sitta i en bil kändes aningens lockande).



Tidigare inlägg Nyare inlägg