2020
Vilken konstig tid vi lever i.
För mig har livet vänt uppåt sedan jag senast skrev här.
Jag håller på att omskola mig, jag är frisk och livet rullar på så gott det går trots nuläget i världen.
Önskar dig som kikar in en fin kväll!
Livet alltså
Jag kämpar på jag.
2018 var tufft på många sätt.
Utförsäkrad och arbetslös.
Lite där är jag än.
Letar jobb och hoppas på att någon ska våga chansa på mig.
Gastric operationen jag gjorde 2017 gick bra. Nästan för bra. Jag tillhör dem som gått ner för mycket. Vem hade kunna ana det?
Jag vet inte vad 2019 kommer föra med sig men det jag hoppas på är en sysselsättning och en stabil vikt.
Det jag behöver närmast dock är sömn, något jag inte fått tillräckligt av senaste månaden pga en medicin jag hoppas få fasa ut from imorgon.
Utan sömn faller så mycket.
Jag önskar dig som läser detta en fin vecka!
Kram,
Frida
Plötsligt kom jag på...
...att den här har jag ju inte varit inne på på evigheter. Fascination uppstår när jag inser jag fortfarande har dagliga besökare! Ni är sjukt förstående!
Så hej till er!
Julen närmar sig!
LillAs rum
Var tvungen att storstäda LillA:s rum häromdagen så vi passade på att möblera om och rensa lite. Det märks att han har lämnat småbarnsåren bakom sig.
Ett rum som passar en pysselälskare och chillare. Blir nog ny gardiner också. Kommer bli toppen!
Förändring på riktigt
Det har hänt extremt mycket i mitt liv senaste halvåret/året. En del saker har varit fruktansvärt jobbiga och andra odelat positiva. Ja, och en del lite både och ni vet som det brukar vara i livet.
För ungefär ett och ett halvt år sedan bestämde jag mig för att göra en stor förändring. Jag lever ju med smärta sen 2001 då jag fick min första whiplash. På senaste åren har det till och med börjat göra ont i kroppen när jag vattengympan. Anledningen är såklart min övervikt. Till detta tillkommer vetskapen om att ett av det bästa sätten att komma ur en utmattning är kroppslig rörelse.
Mentalt har mycket hänt sen innan sommaren och jag känner att jag har fått många verktyg och är sakta på väg att komma ur utmattningen, men fysiskt hade jag en viktig pusselbit att lägga.
Så i måndags gjorde jag en gastric bypass. Jag har ont, det är svårt att få i sig den mängd som rekommenderas båda i matväg och vätska. Jag gör dock så gott jag kan. Det kommer nog ta tid att lära känna lillmagen, men det ska jag se till att göra. Trots att jag har ont fortfarande ( inte så konstigt) och ibland tänker "vad f*n har jag gjort" så känner jag ingen ånger.
Jag tror det här kan bli avgörande för min framtid.
Så, en trött Frida ser med tillförsikt framåt.
Nu blev det ett uppehåll igen....för
..för ärligt talat glömmer jag bort att jag faktiskt har en blogg. Sämst, jag vet!
Våren har varit tuff vilket också kan vara en orsak till att jag inte skriver.
Jag gör ju i ärlighetens namn inte så mycket av intresse. Jag är fortfarande sjuk och sjukt frustrerad...
Önskar dig som kikar in här allt gott!
Ni som har IG kan följa mig där: ettvanlightheminorr
Pite levererar
Idag for jag och LillA till Pite Ice Arena.
Riktigt fint väder, bra spår på isen, lånesparkar och fikastund.
Tortyr
Igår utsatte jag StorA för tortyr.
Ja det var så han beskrev det....
Självförvållad sådan var det i alla fall, för "någons" byxor var från en dag till en annan 10 cm för korta....
Här ligger jag och känner in rummet
Det vore väl mysigt om det var så härligt Ernstskt.
Sanningen är att jag har kraschat.
Idag är en sån dag då det är extra utmattande att vara utmattad.
Som tur var vet jag att imorgon är en annan dag.
Idag accepterar jag att det blev så här.
Har liksom inget val.
Storleken har betydelse
Jag fick hem två paket idag.
Det fick mig att fundera på rimligheten i förpackningar.
Bangerhead:
Yves Rocher:
I det här fallet tycker jag helt klart storleken har betydelse....
Är det mig det är fel på?
Kan man bry sig för mycket?
Det är något jag funderat på mycket senaste dagarna.
Upprinnelsen är att jag valt att gå in och ifrågasatt/ diskuterat saker som vänner delat på sina tidslinjer på Facebook.
Vid två olika tillfällen på två dagar har två olika individer valt att försöka förminska mig på olika sätt.
En genom att helt enkelt svara "zzzz zzzzz" och en annan genom att komma med en osaklig kommentar med syftet att kalla mig korkad.
Det är inte mina Facebookvänner, utan vänner till dem.
Tydligen är det helt okej för den vars tidslinje det är att man gör så för ingen av den valde att markera mot respektive person.
Det gör mig besviken.
Jag anser att man måste få ha åsikter och uttrycka dem MEN det jag reagerar på är HUR man uttrycker dem.
Ärligt talat så uttrycker sig folk så förbaskat illa att det gör mig bedrövad.
Det tar extremt mycket energi av mig så jag borde väl sluta bry mig.
Problemet är att då ekar det gamla ordspråket "det farliga är inte de onda människornas ondska, utan de goda människornas tystnad", så om jag är tyst känns det som jag ger mitt tysta medgivande.
Jag vet inte vad jag ska göra ärlig talat.
Läsa och vara tyst?
Ta bort facebookvänner?
Läsa och kommentera?
Jag får fundera vidare med mitt motto i huvudet:
År och inga visor!
Barnen kommer hem från skolan.
LillA: Vi ska till x (läs: kompis)!
Jag: StorA ska du inte överraska pappa och skotta av altanen?
Du vet som du lovade ( när första snön föll)?
StorA (tonårigt): Men mamma... det var ju förra året!
Båda rusar ut igen.
Jag är bäst!
När du är den roligaste i förhållandet:
Tilltrasslat
Pinterest är en riktigt guldgruva ibland. Jag har sett många bra idéer där och en förverkligade jag idag:
Det enda som behövdes var en kartong, toalettrullar, gummiband, påsförslutare, märktejp och en detektivförmåga utöver det vanliga.
Jag menar, VAR i hela friden passar alla dessa kablar????
Nåja.
Nöjd är jag.
Få se om ordningen håller sig...
