Vad är det som går och går och går? I mitt fall endast klockan tydligen...
LillA fick åka barnvagn och StorA cyklade.
Vi var borta i en timme, men avverkade bara 1,63 kilometer.
Speciellt trött var jag inte heller, men det har ju sina
förklaringar.
Lätt tidsödande var det faktum är att StorA "slarvade loss" på
gruset ett antal gånger, samt tappade kontakt med bakhjulet
till förmån för stödhjulen på den icket så gropfria asfalten.
Alla gånger med medföljande ilskeutbrott.
Vi hann också gå förbi Förskolan och hälsa på dem en sväng.
Då StorA vägrade smaka Mellis, undrade var hans hyllar var
(en dörröppning hade tagits upp där den varit tidigare) och
deklarerade att han nog inte ville vänta med att börja till på måndag.
LillA vägrade somna i vagnen och jag hann prata med lite folk.
Allt som allt?
Inget jag skulle klassa som en egentlig "promenad".
Nåja.
Går det så går det! (Hihihi vad jag tycker jag är rolig)
/Frida
"Men vi fick ju lite luft iallafall!" så brukade jag säga när jag gick sådana turer för en sisådär 15 år sedan. ;)
Kan säga att det kommer andra tider, för din del såsmåningom. Då kan det bli så här när sönerna är ute och promenerar med mamma:
-Men morsan, flåsar du? (Då mamman försöker hålla snabba, jämna kliv i uppförsbacken...)
Svar från min blogg:
Jag hoppas innerligt att jag INTE behöver skrämma upp dig. ;) Det verkar vara lite blandade åsikter om hur ont det gör... Ibland kan det kanske vara "bra" att vara lite lagom uppskrämd, för att då i efterhand kunna konstatera att det inte var så farligt. ;)
När jag skulle föda barn var jag så hiskeligt uppskrämd så jag undrade när jag skulle komma till "det där stadiet" att barnmorskan bara skrattade när jag lite försynt undrade om min bebis kom I DAG. "Du, han kommer i nästa värk!".
Hoppla, hoppla!
Haha, tack, Frida, för att du gillar min fina docka :) :) :)
Malin: Du får skrämma mig jag lovar! Jag tänkte om det känns bättre för dig liksom? :) Ser fram emot dagen då jag försöker hänga med barnen, eller...nä. Det är nog rätt skönt att få ha dem "små" ett tag till.
Cissi: Det är grym!