Egotiden är över

Just nu har mina söner en diskussion om vem som bestämmer
över mjukisdjuren. Då LillA för tillfället bara säger "nej" till exakt
allt så blir det en ganska ensidig diskussion, med stor frustration
från StorA:s sida som följd.

Mamman i huset är hängig, men än har ingen feber gjort sin entré.
Det har jag nämligen inte tid med. Överhuvudtaget!

Bloggen kommer också att förflytta sig till realtid igen.
Hur gärna jag än vill så kan jag inte fortsätta låtsas som
jag är i utlandet längre.

Dessutom har jag upptäckt att rapporteringen fått en oanad sidoeffekt.

Jag har nämligen blivit fjortis igen!

Hur många egobilder har jag inte kastat över er på senaste tiden liksom?


Nä.
Här kommer en sista så tar jag paus från den delen ett slag. Ok?!

...och jag som totalt har glömt att säga att det är så himla kul att du visar bilder på dig själv här i bloggen! Jag fortsätter gärna att titta på dej, fjortis eller ej. Det spelar ingen roll.



Att "förhandla" med en som hela tiden säger nej är lite...lite... Ja, vad ska vi säga? Frustrerande. Det är nog ordet. Men någon gång har man nytta av den träningen också.

Maria: Det kommer gå bra! Kör hårt!



Malin: Tycker du? Det känns ju inte som jag, fast ändå rätt okej. StorA var definitivt frustrerad, och LillA var sur. Det var en väldigt harmonisk stund här hemma...ehum.

Elsa: "ill itte!" (vill inte)



Suck!