I swear to tell the truth, the whole truth and nothing but the truth

Vi skulle äta glass för ett par dagar sen. Vilket vi gjorde.
Jag hade kunnat skriva nåt sånt här:
"For med Maken och barnen och ät mjukglass på kvällskvisten.
Det kändes som sommar".
 
Det hade varit sant (till en viss del).
 
För hela sanningen var att StorA började storgråta och gnällde då han för
ändrade glassval två gånger, och sedan inte sa till i tid så han fick en våffla
istället för en strut. Gråtilet höll i sig i flera minuter.
Under tiden slabbade LillA med glassen och avslutade
med att blåsa på den så det flög mjukglass åt alla håll, och även på mina kläder.
Maken satte sig och surfade/sms:ade med mobilen och solen gick i moln
så det blev kallt som attan.
 
Men hey?
Det är väl sommar det också.
 
 
 
 
Här borde det naturligtvis varit en bild på en glass. Helst från
aktuella tillfället. I vår familj hinner man dock aldrig fotografera
en glass innan man äter den (alternativ sprayar den över sin mor)
 

Kommentarer
Postat av: Malin B

Det på bilden ser himla gott ut. ;)
Din glassberättelse fick mig att tänka på att jag en gång var väldigt, väldigt hemsk och odräglig.
Var inte så himla stor och hade sagt åt den som köpte glass till alla "Ta vad som helst". Men jag tänkte mig en pinnglass utan att säga det och fick en strut.
Så jag öppnade glassen och tryckte ner struten i asfalten.
Fy bubblan så jag betedde mig!
Aldrig att jag skulle slänga bort godsaker i dag! ;)

Svar: Själv åt jag inte ens godsaker innan jag var sju. Jag GILLADE inte godis? Kan du fatta?
Jag antar det är det jag försöker ta igen så här i vuxen ålder.... :)
fridasfunderingar.blogg.se


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback