...det här med barns lekar.
Å enda sidan får man inte slåss.
Å andra sidan slåss LillA ändå.
Å tredje sidan så står StorA och ropar "slå mig".

Det enda jag vet är att tillslut gör någon illa sig så
jag fortsätter att säga nej till sådana lekar.

Det är dock svårt att få StorA att förstå att han inte kan
hålla på att säga så till lillebror, eftersom den yngre inte
vet när lek och allvar har sin början och slut.

Solen skiner idag och strax ska vi gå ut har jag bestämt.
Igår regnade det och jag jobbade hårt för att lära LillA
frasen "Maskar blä" eftersom han envisades med att försöka
stoppa upp dem mot munnen heeeela tiden.



Tillslut gick det in.
Fast då hittade han på att han var rädd för dem istället.

Ibland önskar jag han var lite mer mellanmjölk.
Ni vet.
I Sverige är lagom bäst. I andra länder är bäst bäst, men i
Sverige är lagom bäst (som GAS så fin uttryckte det).
Men i en tvåårstrotsig kropp är det av eller på.
Det går det också.

Bäst att sluta nu, när jag surrat lagomt...