Times are changing

 Det har hänt en hel del den här veckan måste jag säga.

Uttrycket "Början i moll och finalen i dur" vet jag att jag använt förr,

men det är beskriver sannerligen på pricken hur de det varit.

 

Jag väljer att fokusera på det roliga, såsom att jag har fyllt år.

33 måste jag nu komma ihåg är svaret när jag tillfrågas om min ålder.

 

Hade minikalas, med tacos och köpestårta i fredags och fick fina presenter.

 

Tror jag visar dem helt enkelt.

 

Av hon som inte får nämnas på bloggen, men vi kan kalla henne för "svärmor"

fick jag en efterlängtad Dramaten. Min man hävdar att man inte får ha sådana

när man är under 40, men jag åberopade hörbarhet nolla då.

 

 

Av mina föräldrar fick jag en valfri behandling på SHI, vilket

jag ser fram emot att lösa in senare i höst.

 

 

 

Av mina systrar, svåger och syskonbarn fick jag det finfina trädet från Åhlens.

 

 

 

Av Maken fick jag nedanstående kort, med meddelandet att jag inte kommer

missa några viktiga nyheter på ett år. Eller viktiga och viktiga....

En förlängd Hänt Extra prenumeration avsågs till min stora lycka!

 

 

 

StorA hade valt nästa kort, men det hade jag kunnat gissa utan att läsa det.

Såklart han väljer nåt han tycker är sött till sin mamma.

 

 

 

En peng låg i kuvertet och tydligen förväntar sig den unge mannen att den

delvis ska användas till att köpa en present till honom då det stundar

Stockholmsresa för undertecknad.

 

Även LillA valde hade valt ett kort och även där fanns en peng.

Han valde dock lite annorlunda:

 

 

 

Som tur var hade Maken skrivit i första meningen "Så här ser du inte ut!!".

 

Känns ju skönt att veta trots att man börjar vara over the hill.... ;-)

...och jag sitter här i min trötthet och bara L E R!
GRATTIS I EFTERSKOTT FINA FRIDA!!!
Det där med ändrade siffror kan vara klurigt ibland. 42 som jag är tycker jag känns jämt och bra iallfall. ;)
En sådan där fin vagn funderade faktiskt jag på att köpa en gång, då jag sprang förbi en illgrön med mörgröna blommor på. Jag bär och jag bär och jag bär. Nog skulle det gå mycket lättare med en sådan dramatisk lösning.

Å, fina du! Jag blir nästan lite "rörd och stolt" över dina meningar om att du skulle vilja vara mailvän. Jag blir gärna det, om du vill och inte chockeras. ;)