Blå, blå känslor

Världen har blivit lite mindre färgstark.

Jag har bloggen att tacka för att jag ens vet om att den blivit det.

 

För man kan få vänner genom att blogga- och läsa andras bloggar samt lämna kommentarer till varandra.

 

 Bor man i samma stad kan man ju faktisk träffas, vilket också skedde för några år sen. 

 

Färgen röd har försvunnit.

För jag förknippar henne med rött såsom rödprickiga ugnsformar, jordgubbar, ja allt rött du kan tänka dig.

 

 

Hon var stark, positiv och spred en go känsla omkring sig.Även de (få) gånger hon skrev om det som var jobbigt så avslutade hon alltid i dur, med smileys här och där.

 

 

Jag kommer att sakna henne, och jag lider med hennes familj som jag vill ge kramar och kärlek till.

 

Eva:

Idag solar jag och odlar nya fräknar för dig!

 

Ibland har man svårt att finna en mening med det som sker...
Men ett är säkert, i himlen råder ett färgstarkt sken och kan jag inte till och med härifrån känna en ljuvlig doft av nybakat och se en massa finpyssel!?
Jo, jag är säker! :)
Vårda era minnen och krama varandra!