Det var den morgonen....
Jag har sovit skräpdåligt inatt, ett tag kändes det som vi lekte "hela havet stormar", då ingen ville sova där det var sagt. StorA somnade tillslut på sin fars sida av sängen (Maken är bortrest). LillA kom också till den sängen kring tretiden och låg och ålade sig där en timme innan han bad om att få sova-på soffan (?!).
Nu ligger barnen och sover sött medan jag sitter här med puls.
Vaknade av motorljud och en obehaglig känsla av att jag glömt nåt.
Och ja.
Hann fram till fönstret i lagom tid för att se sopbilen köra förbi vårt hus utan att stanna. Kan ju inte klandra honom eftersom jag glömt dra fram kärlet.
Ett överfyllt kärl vars nästa tömning sker om fyra veckor.
PANIK!
Letade, och hittade, chaufförens nummer. Han skulle komma förbi, och kostar det extra må det vara hänt.
När jag drar ut kärlet ser jag att min (lika yrvakna) grannfru är ute så deras dras också fram.
Nu är kärlet tömt, men jag har fortfarande puls och kan inte somna om.
Är man glömsk får man lida.
Det här kommer bli en lång dag är jag rädd. Har ingen att skylla på förutom mig själv.
Kommentarer
Trackback