Jag minns nu.

Det yttrades många gånger då männen i släkten hamnade i politiska diskussioner
sent på kvällskvisten den där sommarkvällen för några år sedan.
Jag minns inte mycket av Olof Palme.
Jag var ju bara sex år då han mördades.
Men jag minns att jag gick nedför trappen där i barndomshemmet
när jag nåddes av nyheten.
Många år under sena åttitalet trodde jag att min farfar, som var en färgstark
kommunpolitiker, och Olof Palme ungefär var samma person.
Kanske för att han gick bort bara två år senare?
Nu har jag och Maken sett den i tre avsnitts långa dokumentären om Palme.
Min enda kommentar är.
Nu vet jag vem Olof Palme är.
Jag kommer minnas honom.
Och jag är också en demokratisk socialist.
Kommentarer
Postat av: Malin B
Jag har ett avsnitt kvar, det trejde.
Jag gillar Play-tv för då går det att titta när som helst - åtminstone de närmsta 30 dagarna efter sändning.
Palme är lite "barndom" för mig...
Svar:
fridasfunderingar.blogg.se
Trackback