There and back again!

Jag var på bio med lillasyster igår och såg "The Hobbit" i 3D.
Det kändes som det var nyss jag var på bio.
Kanske för att jag såg "The Hobbit" i 2D i söndags med Maken?
 
 
Ja.
Jag är en Tolkiennörd.
Dessutom är jag lite kär i Richard Armitage.
Förvånansvärt snygg trots både smink och protesnäsa.
 
 

A blast from the past

Årets julklapp kan mycket väl bli denna.
Den väcker många minnen från barndomen då vi spelat oss land och rike runt på våra husvagnssemestrar, och senare på sommarstugan.
Nu har vi de två senaste kvällarna spelat en timme varje kväll efter att LillA lagts för kvällen, de övriga i min lilla familj och jag.
Roligt för alla åldrar, och segrarna sprider ut sig så vi har hållit sams dessutom. Imponerande hur en sexåring kan lära sig så fort!


Värt att göra ändå?

Jag tycker ju inte det här med att pyssla är nåt rolig alls.
Ja, om man bortser från den där perioden då jag tillverkade
pärlbrickor i parti och minut för att göra insynsskyddet.
 
Men alltså.
Det här väcker lusten i mig att ge det där med pyssel en andra chans.
 
Ni som sett Downton abbey kommer förstå det roliga.
Ni andra borde se Downton abbey så ni förstår det roliga.
 
I bid you all a good day!

Festivalen är över, nu börjar livet

Det bästa med att festivalen är över är nog att människor ägnar
sig åt viktigare saker. Till exempel att skicka saker åt mig i
Hidden Chronicles så jag tar mig någonstans.
Sånt är jääääääätteviktigt (när man blivit spelberoende).
 
Så.
Mer grejer till mig i Hidden.
Ok?! :-D
 
 
(Bild från googlesök)

Back again!

Ursäkta om jag verkar frånvarande. Min yttre 31-åring, och inre 13-åring, har tagit en tripp längst minnenas ateljé. Min fina vän L kom på besök idag och hade med sig denna gåva. Vi ses när jag blivit vuxen igen... ;-)


I Surrender All

Ja.
Egentligen törs jag inte, men här kommer det.

I Surrender All. I dubbel bemärkelse.





Frida

Haaaaaaaaaaallelujah!

Det var tyligen meningen, för javisst! Jag kunde sjunga med
världens bästa kör ikväll när vi skapade "Joyful Noise" så
hela kyrkan gungade.

Ordet för dagen är tacksam.

Från djupet av mitt hjärta är jag så tacksam.




Det blev en inte bara en bra dag.

Det blev en underbart bra dag!

NKOTBSB

Helgen i Malmö var så fantastiskt härlig!
Visst är det okej att börja i slutet?

Jag hade sett fram emot konserten med NKOTBSB i mååååånader.
Min föraning sa att jag skulle tycka det var kul och nostalgiskt.
Jag hade inte väntat mig att jag skulle hamna i himlen.
För så bra tyckte jag att den var!

I och med att scenen hade en lång "tunga" ut med en rund liten scen
längst ut var vi många som fick stå nära. Jag hade bara två (korta)
personer framför mig och såg riktigt bra.

Någon närkontakt fick jag dock aldrig med någon.
Såvida inte en blinkning från Howie och en fånga flagga kastad
av Donnie räknas? Den senare gav jag dock bort till mig vän som
är Donnie-fanet av oss två. :)




Det var nära vi busade till det och åkte till Oslo, istället för hem, igår.
Sitter också och funderar på om man kan ta en "sista minuten" till Australien?
För nu vankas nämligen en turné där. Tänk vad förvånad Maken skulle bli! ;)


Vill för övrigt tillägga att det är jag som gör hjärtat till Brian på nedre bilden.
Några i mitt sällskap anklagade mig för snusk.

Jag anser mig helt oskyldig!


NKOTBSB



Idag är en bättre dag!
Jag har ju nämligen en del att se fram emot kom jag på
Söndag smäller det. Jag ska se NKOTBSB i Malmö!
Jag håller fullkomligt på att längta ihjäl mig.
En del av mig kan inte förstå att det är sant.
Resten är skräckslagen inför flygningen.....

Nåja.
Balans är allt, eller hur?

Söndagsnöje



Söndagen har varit lång!
LillA vaknade strax före sju, och så även StorA.
Jag och storkillen var på en fotbollsmatch idag och det var tur för annars
hade jag nog blivit liggande i soffan heeeeela dagen.

Jag är nämligen inne i ett läs-il!
På kort tid (läs en vecka) har jag hunnit läsa Åsa Larssons
"Till offer åt Molok", Katarina Wennstams "Svikaren" och nu
är jag halvvägs genom Mats Strandbergs "Cirkeln".

Jag är så otroligt glad för att jag KAN läsa som jag vill nu,
tack vare Paddan och bibliotekets e-böcker.

Upptäckte idag att StorA är på gång med läsandet också då
han började ljuda bokstäver och försöka sätta ihop dem
till ord när han bläddrade i sin Bamsebok.

Nu ska jag fortsätta läsa för jag vill se vad som händer....

Hoppas ni haft en bra söndag också!


Mitt musiköra blöder.

Kära Björn!

Jag tyckte du var jättehärlig i "Stjärnorna på slottet".
Jag uppskattar dina krönikor i den fackliga tidningen som Maken
får hem i brevlådan .Jag har ej läst nåt annat av det du skrivit, men
det ligger ingen värdering i det, bara lathet.

Och vet du?

Ditt språk är vackert, och hade det varit en ORDfestival hade det varit
bra. Igår var det en MELODIfestival, men det tror jag många glömde bort.

Så kära Björn, jag förlåter dig.

Att din "låt" fck en plats i Melodifestivalen beskyller jag Christer Björkman för.

Det faktum att du kom vidare till Globen anklagar jag svenska folket för.


Björn! Du och säden är förlåten.

Men Christer och svenska folket?

I det fallet får jag "vända andra kinden till".




Då ser ni ju mitt andra blödande musiköra ordentligt också tänker jag.


Skrämmande bra



Har läst alla tre Kepler-böcker på kort tid.
De är bra.
Den här senaste, var skrämmande bra.

Jag blev till och med mörkrädd på kuppen.
Det är i och för sig inte egentligen bra, men och andra sidan så
lyckades nog författarna med vad de hade föresatt sig.

Hoppas på att författarna är på gång med fler böcker snart.
Fast  de får gärna komma ut närmare sommaren.
Då är det ljust dygnet runt och risken att jag blir mörkrädd är minimal.

One moment in time

Som balladälskare kan jag inte annat än att känna en viss sorg idag.



Hon var verkligen fantastisk en gång i tiden.
Helt enkelt FANTASTISK.

Nöjeslivet!

Det var riktigt skönt att ligga på soffan igår!
Gammelkroppen och överbelastade knoppen behövde en timeout!

Lördag är väl en partydag för många, och visst ska vi på kalas idag,
men det blir (för oss) ett lugnt 50-års firande av fina moster.

Jag fick mitt lystmäte (och lite till) gällande nöjen på Playa del Ingles.
Vi hamnade allt som oftast på samma ställen.
Två karaokebarner och en restaurang hörde liksom ihop,
och hade samma inkastare som vi "lärde känna".

Två trevliga grabbs såg till att vi fick lite gratisdrinkar,och
sen skötte karaokeunderhållningen resten så kvällen blev lyckad.

Roligast hade vi på "The Irish Tavern" där karaokesången renderade
i en ros till mig och mitt sällskap innan vi ens hade sjungit.

Efter jag sjungit den kvällen fick jag en stor röd ros av en
karl jag varken sett förr eller senare. Jo man tackar ja!

Så.
Om ni ska till Playa del Ingles framöver, leta upp Shaun eller Alex
och ha en roligt stund på stället jag redan nämnt vid namn ovan!


Jag älskar Support Choir!


Du vet att du är aningens skadad...

...när du får stoppa dig själv från att spontat fråga Maken
"What news from the mark?" när han kommer hem från jobbet.



Lika som bär 3?

StorA satte sig i Makens knä i fredags under Idol när vi spanade
efter
syrran.

Plöstligt viskade han: Pappa? Är det du som är på TV?

 
              Maken?                                     Anders Bagge?    


Salo levererade

Förra helgen såg jag premiären på två program
Gäster med gester (som håller än) och den helt nya
"Tack för musiken".

Ola Salo var kvällens gäst och han levererade såklart.

Bästa på hela kvällen var när han fick frågan:
Om en annan artist skulle göra någon någon av dina låtar
vem skulle det vara, och vilket låt skulle artisten framföra?

Olas svar?




Carola "Breaking Up With God".

Det tyckte jag var hysteriskt roligt!




Diagnos okänd

Det är nåt fel på min Make.
Senaste veckan har han sett flera, och då menar jag flera,
avsnitt av Greys Anatomy med mig.

Igår började han se en tecknad Manga-serie som egentligen
vänder sig till barn (läs: StorA). Det kanske inte låter så konstigt,
med betänk då att StorA låg och sov då han började se den.
När jag undrade varför mumlade han nåt om att han
"alltid ville se den/det som barn".

För mig passar det dock bra.
Jag kan plöja igenom Greys boxarna och han gnäller inte.

Dessutom förstår jag nu varför Derek och Meredith
nominerades till
bästa kärlekspar genom tiderna för
ett tag sen.

Kvällen är din!

När jag var liten drömde jag om att bli dansbandsvokalissa.
När jag blev större drömde jag om att simma med delfiner,
men sen kom jag på att det nog inte är så bra idé då jag inte
tycker om att få vatten i ansiktet.

Min hemligaste dröm är att jag skulle vilja göra rösten i
en tecknad film. Gärna med ett sångparti.
Jag hade varit en helt okej "Belle" tror jag.
En "Skönhet" med en twist.

Paradoxen är att jag inte tycker om att höra mig själv på inspelningar
Twisten skulle ha varit att jag har ett talfel.
Jag kan nämligen inte säga "R".

I ärlighetens namn:
Hur många hjältar i tecknade filmer kan inte prata rent?

På lördagar är det "Kvällen är din", vilket lätt är det mest
fantastiska, nya programmet, som kommit senaste åren.

Jag ser på TV:n, blir rörd och berörd (och ännu mer begistrad
i Martin Stenmarck för varje program som sänds).

Jag blir imponerad över alla utvalda människor, för det är
så exceptionellt fina. Engagerade utöver det vanliga.
Generösa och osjälviska.

Jag är en bra människa. Rätt snäll och omtänksam, men bara
i min lilla hörna av världen. Inte så där exceptionellt fin som
de utvala blir. Och de blir utvalda med all rätt.

Nä.
Kvällen kommer aldrig att bli min.
Men jag kommer att njuta av kvällarna ändå.

Ha en fin lördagskväll!


Frida


PS: Vad är din dröm? DS


Tidigare inlägg Nyare inlägg