Treåringar säger de roligaste saker!

Jag har vabbat med galen treåring idag.
 
När det närmade sig lunchtid så föreslog jag att jag skulle
äta upp LillA själv till lunch tog ett låtsasbett och sa: 
Mums! Smakar som LillA!
 
Men si nej. Jag fick visst inte äta upp honom.
 
Jag: Varför inte det?
LillA: För då haaar du ju ingen LillA sen.
Jag: Jahaaaa. Men vad ska vi äta då?
LillA: Dig!
Jag: Mig? Men då haar du ju ingen mamma sen!
Vad ska vi äta istället då?
LillA: Pappa!
Jag: Pappa? Vad smakar han då?
LillA (blixtsnabbt): Cola!
 
 
Lite senare busade vi och jag frågade var min bebis 
tagit vägen.
 
LillA: Men han har ju blivit stoooor!
Jag: Har han? Men vad ska han jobba med när han blivit stor.
LillA: Men jag ska ju jobba med samma som dig!
Jag: Vad var det nu jag jobbade som?
LillA: "Arbetskamrat".
Jag: Jahaaa. 
 
Sen gick vi igenom vad pappa och morfar jobbar med
för att komma till mormor.

Jag: Men vad jobbar mormor med då?
LillA (blixtsnabbt): Häxor jobbar inte.
 
 
 

Jag älskar sjukvården just nu!

Treåringen blev förkyld igår, sent på eftermiddagen. Hes och snorig.

Han vaknar sen vid halv elva på kvällen och gråter otröstligt och har

svårt att andas. Han har haft barnastma, men senaste året har han inte blivit

påverkad i andningen när han varit förkyld.

 

Medicinen hade gått ut och inget aktuellt recept fanns.

Jag gjorde det jag hade med det som fanns(trots att det var utgånget),

och kom fram till att jag inte skulle åka med honom på akuten eftersom

han sov trots att han hade det tungt att få in och ut luft.

Imorse ringde jag 1177 för att få råd.

Rådgivningssköterskan skulle kolla och återkomma, ringer tillbaka efter två

minuter för att meddela att någon från Piteå skulle ta kontakt.

Tre minuter senare ringer tjänstgörande läkare på akuten upp och när

apoteket öppnade kunde jag hämta ut astmamedicin.

 

Det är en kylslagen söndag i januari, och sjukvården i länet levererar på en hög servicenivå.

 

Oj vad bra vi har det!

 
 Dagens tårta går till Landstinget och dess personal från en tacksam mamma
som kanske slipper ligga i en saccosäck nedanför sin sons säng inatt!

 


Kärt barn har många namn

Jag och StorA pratar om allt möjligt.
Då säger han: Du är ju pappas fru,
nej pappas tjej, nej pappas kärring!

Sen skrattade han gott!

Av barn får man veta sanningen! 
Med vänliga hälsningar, Kärringen!



Så sant som det är sagt

Vill du veta en sak mamma?
Man kan inte sluta göra nåt, för gör man ingenting gör man ju ingenting.
Man kan ju inte sluta tänka, för tänker man inte på nåt så tänker man ju inte på nåt.

Klokhet från StorA, 7år.

Kopporna anfaller

 
 
 
Det blir fler och fler koppor, men än har de inte börja klia.
Det är nog tur att han inte har den blekaste aning om vad som väntar...
 
Nyårsaftonfirande blir det imorgon ändå och de immuna kommer. 
Det blir nog bra!

Vi hade fel!

Vi trodde han redan hade haft det när han var 10 månader,
då hans storebror gjorde bort det.
Som Brasse sa: Fel, fel, fel, fel, fel!
 
LillA verkar ha fått vattkoppor.
Eller han har fått vattkoppor.
Senaste kvarten har tio nya prickar dykt upp, bara på ryggen.
 
Vi som skulle på släktmiddag med palt på menyn idag.
Och vi ska ha nyårsfirande hos oss.
 
Får se om någon vågar sig hit....
 
 
 
 
 
 
 
 

Jag bryr mig inte om vilket!

 
 
 
 
Det började med en prinsessklänning i somras.
Sen ville han ha nagellack.
Nu går han dagligen med någon form av läppstift.
Igår köpte han en pigtitattare som var rosa.
Idag köpte han sig en peruk med svart långt hår.
 
Han har haft prinsessklänningen på kalas och förskola.
Han har haft peruken på stan.
Han frågar ofta om hans läppstift syns.
 
Han hälsar glatt på folk och får leenden tillbaka.
Komplimanger får han med.
 
En del verkar förvånade när jag sedan ropar på honom och 
de förstår att han är en kille, och inte en tjej.
 
Av andra har jag fått höra att deras pojkar minsann också
hade en sån fas, då de klädde sig i tjejkläder, men att
den fasen gick över.
 
Ungefär för att trösta mig, stilla min oro.
 
Vilken oro tror de att jag har?
 
Jag är inte det minsta orolig.
 
Han är en glad treåring med hälsan i behåll.
Han gillar det som anses vara tjejigt.
 
Det kanske är en fas.
 
Eller så är det inte det.
 
Jag bryr mig inte om vilket.
 
LillA får vara precis den han är, ha på sig vad han vill oavsett
om det är nu när han är tre, eller när han blir trettitre.
 
Punkt.
 
 
 

Inte riktigt samma sak...

Jag är sjuk i världens konstigaste förkylning, som dessutom aldrig verkar ge med sig. Då den onämnbara sjukan härjar på förskolan fick LillA stanna hemma i ett hopp om att vi slipper den sjukan iaf.
 
Jag försökte få mysa med LillA men han ville inte.
 
Jag (lite trumpen): Vem ska jag mysa med då?
LillA (glatt): Du får väl mysa med din telefon!
 
Vi har uppenbarligen olika syn på vad "mys" är....
 
Killen som var mer intresserad av julkalendern än att mysa med mamman.
 
 

Nära knock-out!

StorA gjorde illa sig på förra veckas idrottslektion.
De spelades parfotboll och han och hans kompis krockade.
Ett blåöga värdigt en boxare blev resultatet.
 
Så nu kallar vi honom för "StorA Balboa" här hemma.
 
Eller det kanske var någon som råkade kalla honom för "Rambo".
 
Denna någon kan ha varit jag.
 
Samma skådespelare är det ju liksom.
 
Sen att han heter "Rocky" var ju en annan femma.....
 
 
 
 
Idag är jag sjuk.
Det var jag inte när jag sa det så inte ens det kan jag skylla på.
Klant.
 
 
 
 
 
 

Det var en gång en liten pojke, sen växte han upp.

Jag och Maken ser på TV.
StorA sitter i mitt knä och LillA lägger tittar sig omkring förvirrat,
ställer sig på soffkanten och lägger sen örat mot bakhögtalaren.
Jag säger åt honom att sätta sig ner.
 
LillA: Jag hör nå ljud
Jag: Det är från TV:n.
LillA: Men hur kan det bli ljud här?
Jag (väljer det lätta svaret): Det är magi!
StorA (stirrar stint på skärmen och säger tonlöst): Nä, det är kopplingar.
 
 
Min son pragmatikern.

Det må bara vara andra advent...

 
...men vi har fuska och klätt granen redan.
Jag som är så sjukt traditionel bryter mot mina egna principer!
Pappa Rudolf och Allan Svensson går nog i spinn nu när jag svikit
dem så gruvligt!
 
Det är dock fler saker jag gör annorlunda i år.
Några julgardinsbyten blir det inte för jag har rätt och slätt inte
ork. Ny gran har vi också för jag har länge velat ha en "nättare"
variant då vårt vardagsrum är det minsta i hela världen (typ).
 
Det här med att klä granen just idag var dock inte i förväg planerat,
men det kändes helt enkelt som rätt dag att göra det på.
 
StorA hade varit hos en kompis, och sedan kom en annan kompis hit.
Jag och LillA hade hunnit vara hos mamma/mormor och pappa/morfar
och fått fika och lurat till oss godis så vi var också på gott humör!
 
Efter middagen klädde jag och pojkarna granen i stor harmoni (obs ej ironi),
men sen gick det över då jag bad (beordrade) dem att städa sina rum.
 
Stort tandagnissel, ilska och gråtutbrott har därmed förgyllt
den senaste kvarten av mitt liv.
 
Nu är dock rummen städade och vi är redo för en ny vecka.
Två jobbveckor kvar, sen väntar långledighet.
 
Den är nästan mer efterlängtad är julen själv!
 

Mina givmilda barn!

Jag har julshoppat idag med pojkarna.
Vi höll sams hela tiden (faktiskt) och det var skönt.
Kanske berodde det på att jag lovade dem en liten grej var från
Lekia som blev vårt första stopp?
 
LillA valde ett munspel som han sedan spelade på hela
vägen längst gågatan.Hans musicerande måste ha roat många,
för de flesta vi mötte log ordentligt när de såg, och hörde, honom.
 
 
 
 
 
StorA ville inte vara sämre utan lämnade en gåva till omgivningen han med.
Eller som han själv sa det:
Mamma! Nu har Gallerian fått en gåva. En fis!
 
Detta följdes av ett nöjt gapskratt innan vi lämnade stan.
 
 

Min pappa grisen

LillA (gör ett grisljud):
Pappa låter som en gris när han snarkar (gör ett gris/snark ljud).
Jag kan låta som en gris (gör ett till gris/snark ljud).
 
Men mamma! Hur låter grisar när de snarkar?
 
 
 
Jag:.................
 
(Rätt svar infogas)
 
 

StorA superhjälten!

LillA skulle ta singelkort på dagis idag.
Han var överexalterad när vi gick dit, men sen blev han underexalterad 
och vägrade sen att vara med.
 
StorA huserade vid tillfället bara en dörr bort så jag gick dit,
och viskade i hans öra att LillA tyckte det var läskigt att ta
kort och frågade om han kunde hjälpa till.
 
Han log, nickade och vi travade iväg.
 
Väl där vill LillA gärna vara med, speciellt som storebror
svingade den galna katten till lillebrors förtjusning.
 
Desstutom blev det att vi tog syskonkort.
 
LillA blev såklart söt, men ståtade med en mössfrisyr som
inte jag lyckades tämja hur än jag försökte.
 
Nåja.
Som hans moster sa.
 
Det är ju HAN!
 
Syskonkort och singelkort.
Det lär bli dyrt.
 
Fast det räknar jag med att Maken har sparat till nu när han varit
på semester i alldeles för många dagar. *host harkel*
 
 
Redan då sin brors hjälte!
 
 
 
 

Jag känner dig. Jag känner dig så väl....

Barnen har verkligen tilltro till min förmåga.
Idag bestämde jag mig för att de skulle få välja vad vi ska äta till middag.
Jag tog upp det på vägen till affären.
 
StorA (eftertänksamt)
Hamburgare skulle ju vara gott, men det kan vi ju inte äta för pappa
är ju inte hemma och du kan ju inte laga det så då måste vi köpa.
 
Jag (lite förnärmad): Jag kan göra hamburgare, men pappas blir godare.
 
StorA: Jag tycker vi köper gröt!
 
LillA: Ja med!
 
Så.
Idag blir det köpesgröt, köpesgodis (som om det finns någon annan väg),
och sen har vi bestämt att vi ska se film tillsammans.
 
Känns som en perfekt avslutning på denna vecka!
 
 

Inte bara jag som är gammal tydligen.

 
 
LillA har fått en Bamesepyjamas av sin mormor och vill tacka
för det eftersom han är superglad.
Jag skickar iväg ett sms till mormor kring detta.
 
LillA (med rynkad panna): Har mormor en telefon?
Jag: Ja, såklart hon har.
LillA (fundersam) Men inte farmor för hon är ju gammal!
Jag: Nä, farmor har ju ingen telefon
LillA (fundersam): Fast mormor och morfar är ju också gamla
Jag: Är de?
LillA: Jaaaa...i alla fall morfar. Men han har ju en telefon fastän han är gammal.
 
Känns skönt att jag inte är den enda som LillA kallar för "gammal", om
än han försöker sig på förskönande omskrivningar i mitt fall...
 
 
 

Vad har du då?

StorA var så förkyld igår så han fick stanna hemma.
Vid matbordet då vi åt middag frågade jag hur han mår.
 
StorA (lite ynklig): Sådär. Lite bättre.
Jag( intresserad): Men hur mår du?
StorA(lite martyr): Jag har lite ont i halsen.
Jag (försöker få mer info): Ok, men på vilket sätt?
Det finns olika sätt att ha ont i halsen;
Man kan ha ont när man sväljer, man kan ha ont hela tiden, man kan
ha ont när man hostar. Vilket har du?
StorA: Ja, jag har lite ont när jag sväljer och hostar.
 
LillA (som följt konversationen intresserad säger glatt):
Ja, jag har dåligt humör!
 
....
 
 
 
(Ungefär där dog jag av skratt)
 
 

LillAs present

 
 
LillA: Mamma! Du får den här av mig!
Jag: Åh tack så mycket!
LillA: Det är duuuuuuu!
Jag: Är det jag?
LillA: Den har hår!
Jag: Mmm. Jag ser det!
LillA: Men mamma den har en kjol!
Jag: Har den en kjol? Men jag har ju aldrig en kjol!
LillA: Men Mamma! Det är ju när du var ung!
 
 
 
 
 

Sju

 
Idag är det sju år sedan denna underbara kille kom till världen.
 
Grattis på födelsedagen älskade StorA!
 

Jag vet nu vad Jesus är!

Svaren kommer till de som väntar....
För några veckor sedan avslöjade ju LillA att han ätit "Jesus" till lunch på skolan.Vi har haft våra teorier om vad det var, men idag fick jag svaret.
Vi hade vårt vanliga "vad har du ätit idag" snack.
LillA: Potatis och biff och Jesus.
Jag (lika frågande som förra gången): Jesus?
LillA (glatt): Jaaaaa ,det var ju det där som du hade på mackan mamma!
Jag(frågande): Menar du "keso".
LillA(tittar på mig som jag är dum): Jaaaaaaaaa!!!......Men jag kallar det för "Jesus".




Tidigare inlägg Nyare inlägg